Är projektledarens praxis relevant för projekteffektivitet? : En studie om övergången mot personliga aspekter och dess betydelse för projekteffektivitet.

Sammanfattning: Bakgrund. I nio av tio byggprojekt överstiger kostnaderna budgeten. För att anpassa sig till dagens projektbaserade organisationsklimat krävs det att organisationer blir mer adaptiva för att kunna hantera förändringar orsakade av extern turbulens. På grund av den ökade förändringstakten räcker inte projektledarpraxis till för ett effektivt projekt. Tidigare forskning föreslår att psykosociala aspekter, till exempel intern arbetsmotivation, har en växande betydelse för projekteffektivitet.   Syfte. Studien ämnar utreda projekteffektivitet i byggprojekt och syftet är att bekräfta de hypoteser om att projektledarpraxis eller psykosociala aspekter som prediktorer av ett effektivt projekt som presenterats i tidigare litteratur.   Metod. Baserat på syftet användes en enkät för att skapa ramverket för analysen. Enkätundersökningen distribuerades till 230 personer i en projektledande roll på ett stort byggföretag i Sverige. Dessa personer förväntas besitta stor kunskap i projektet samt påverkar i allra största grad projektets utfall. Slutligen erhölls ett urval på 82 projektledare som användes i PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analys som studien applicerar.   Resultat. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan upplevd projektledarpraxis och projekteffektivitet, medan upplevda psykosociala aspekter visar ett positivt samband med projekteffektivitet. Upplevd projektledarpraxis visar däremot ett positivt samband med projekteffektivitet när psykosociala aspekter agerar som mediator.   Slutsats och framtida rekommendationer. En slutsats som fastställs är att fokus bör flyttas från de snarare tekniska och hårda faktorerna till de psykosociala faktorerna. Projekten är, för att uppnå projekteffektivitet, beroende av personerna i projektet och deras psykosociala tillstånd för att ge praxisaktiviteterna en mening. Slutligen konstateras det att projekteffektivitetsområdet är ett komplext område som kräver ytterligare forskning. Förslagsvis bör studien testas på fler industrier där frekvensen av samt praxisaktiviteterna skiljer sig. Organisationer förespråkar olika ramverk vilket kan ge divergens i praxisaktiviteterna och projekteffektiviteten.