Revisorers Förtroende och Oberoende : Hur påverkas dessa faktorer av rådgivning?

Sammanfattning: Bakgrund: Revisorsyrket bygger till stor del på förtroende, dels från klienter (bolag) men också från bolagens intressenter till de finansiella rapporterna. Det handlar också om att revisorn ska granska bolagens räkenskaper på ett oberoende sätt, där det till viss del handlar om att ge rådgivning. I takt med att revisorsyrket automatiserats, visar forskning på att rådgivningen börjar ta mer plats.  Förtroendet bygger på att revisorn är oberoende, och tidigare forskning pekar på att revisorns utförande av rådgivning påverkar deras oberoendeställning negativt. Det finns även forskning som understryker positiva aspekter med att revisorn utför rådgivning. Med anledning av det finns det en pågående debatt om revisorns dubbla roller som rådgivare och oberoende granskare. Problemformulering: Hur upplever revisorer att deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att de utför rådgivning? Syfte: Undersöka revisorers upplevelser om hur deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att utföra rådgivning. Anledningen till det är för att få bättre insikt ur revisorernas perspektiv, eftersom flera tidigare studier har varit väldigt kritiska i frågan. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta stycken auktoriserade revisorer. Urvalet av de auktoriserade revisorerna var strategiskt då de valdes med anledning av deras specifika befattning. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorerna upplever att förtroende från intressenter påverkas negativt av att utföra rådgivning, då de ansåg att förtroendet från dem är förenat med en ren revision. Revisorerna upplevde vidare att rådgivningen istället har en positiv inverkan på deras förtroende från klienterna. Anledningen är för att de ansåg att rådgivningen bygger upp en relation till klienten, och därmed också ett förtroende. Gällande revisorns faktiska oberoende, upplevde de inte att den påverkades av att ge rådgivning, då de ansåg sig ha integritet och förmågan att vara professionella. Det synbara oberoendet upplevde de istället påverkades negativt, då de ansåg att utomstående kan få en negativ bild av revisorns oberoende vid utförandet av rådgivning.