KVINNOR I HEMLÖSHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV : en studie av att överleva dagen

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.