Kopplingen mellan digitalisering i produktutveckling och ekologisk hållbarhet : En intervjustudie i svenska företag

Sammanfattning: Överkonsumtion av resurser fortsätter att ske trots varningar om dess konsekvenser (Barquet et al., 2016). Stora mängder icke förnybara material används och förnybara material belastas tungt i dagens samhällen (European Commission Press Release Database). Att använda tjänster i produkterbjudanden anses som en mer hållbar modell än att bara utveckla fysiska produkter (Li and Found, 2017). Många affärsmodeller som har stort fokus på miljön innehåller tjänster i sina produkter. Två exempel som har många likheter är cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017) och produkt-service systems (PSS) (Pagoropoulos et al., 2017, Barquet et al., 2016). Den tekniska utvecklingen anses vara en viktig komponent i framgången mot hållbara mål och en cirkulär ekonomi (Korhonen et al., 2018). Dessutom anses digitala teknologier avgörande för företag som övergår till tjänstebaserade affärsmodeller (Ardolino et al., 2016). Vidare har informationsteknologier en väsentlig roll både i modeller som baseras på PSS och cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017). En del litteratur finns om kopplingen mellan digitaliseringen och tjänsteerbjudande och ytterligare finns det om sambandet mellan olika modeller som baserar sig på tjänsteerbjudanden och miljön. Däremot finns det lite kunskap om hur digitaliseringens samband med miljön ser ut. Denna studie förväntas bidra till det ämnet. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan digitaliseringen av produkter och digitala tjänster med påverkan på miljön i svenska företag. Därmed ställdes följande frågeställningar:  Hur samverkar digitaliseringen i produktutvecklingsprocesser med hållbarhet för miljön?  Hur samverkar digitala tjänster i produkterna med miljön? En litteraturstudie gjordes med utgångspunkt från publicerade och granskade artiklar. De flesta som artiklarna som användes var skrivna under de senaste fem åren för att få en klar bild om det nuvarande kunskapsläget. Även en kvantitativ intervjustudie utfördes på tre svenska företag som arbetar mycket både med digitalisering av sina produkter och med miljömässig hållbarhet. Respondenterna på företagen valdes ut efter sin expertis och erfarenhet inom områdena digitalisering eller miljö. Intervjuerna utfördes semi-strukturerat för att fånga respondenternas syn på ämnet. Analys och bearbetning av intervjuerna utfördes sedan med hjälp av Anna Hedins Lathund för kvalitativ metod med fokus på intervjuer (Hedin, 1996). Studien visade att digitaliseringen ses som en möjliggörare både för att erbjuda tjänster och att hantera information effektivt. Information var dessutom en viktig komponent i de tjänsteerbjudanden som företagen erbjöd. Digitaliseringen av produkter hade en positiv inverkan enligt studien på tre sätt. Genom att kunden hade möjlighet att använda produkten mer effektivt och därmed minska energiförbrukningen, genom informationsinsamling från produkterna möjliggjordes en bättre hantering av produkter och komponenter. Detta innebar resurseffektivisering genom att produkten höll längre och att komponenterna hanterades på rätt sätt vid sitt livs slut. Det tredje sättet var att digitala marknadsplatser gjorde det lättare för återanvändbart material att återanvändas