Föräldrastöd inför första tiden med ett nyfött barn - en kvalitativ intervjustudie med arabiska icke-svensktalande kvinnor

Sammanfattning: Bakgrund: Sverige är ett pluralistiskt land och andelen invandrare från icke-europeiska länder har under de senaste åren ökat. Mödrahälsovården utgör för många av immigranterna den första kontakten med svensk sjukvård men invandrargruppen deltar i mindre grad i föräldrastöd. Föräldrastöd ska ges efter individens behov för att främja kvinnan och barnets hälsa och det finns brister i den föräldrastödjande informationen som erbjuds. Syfte: Belysa arabiska icke-svensktalande kvinnors upplevelse och behov av föräldrastöd inför de första tre månaderna efter barnets födelse. Metod: Intervjuer med tolv arabisktalande kvinnor analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: upplevelsen av föräldrastöd inför de tre första månaderna kunde sammanfattas i ett övergripande tema: brist på information. Tre kategorier identifierades; Ej erbjuden föräldragrupp, själv söka på nätet, okunskap kring barnet ger oro och rädsla samt okunskap om sjukvårdsystemet. Kvinnorna upplevde en önskan om olika informationskanaler och praktisk information. De upplevde det svårt att veta om de gjorde rätt eller fel med barnet och att de var dåligt förberedda kring amning. Kvinnorna upplevde även att de inte visste var de skulle vända sig vid sjukdom och att de inte kunde göra som de var vana vid i det nya landet. Konklusion: Resultatet visar att det finns behov av se över och individualisera föräldrastödet som ges till blivande föräldrar i Sverige. Det föreligger skillnader i föräldrastödet som erbjuds både på regional och lokal nivå och det behövs en övergripande tillsyn för ett likvärdigt och jämställt föräldrastöd.