Reservrutiner vid arbete med elektronisk journal : - nödvändigt ont eller förutseende arbetssätt?

Detta är en Magister-uppsats från Växjö universitet/Matematiska och systemtekniska institutionen; Växjö universitet/Matematiska och systemtekniska institutionen

Sammanfattning: I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare. Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott. Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg. Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor. Svarsfrekvensen blev 50 %. Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a. detta finns överhängande risk att man förlorar Landstinget Kronobergs vision om ”en patient – en journal”. Det visar sig att medarbetare är kunniga och väl införstådda i reservrutinsarbetet men stora brister i det allmänna säkerhetstänkandet finns. Enheternas ledningar har inte följt upp användningen av reservrutiner. Inte heller granskat eller reflekterat över arbetet med reservrutiner. Vi avslutar rapporten med förslag till åtgärder av de brister vi kommit fram till.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)