Processorienterad kultur : Mätmetod över beteenden som driver resultat i en processorienterad kultur

Detta är en Magister-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för kvalitets- och maskinteknik; Mittuniversitetet/Institutionen för kvalitets- och maskinteknik

Sammanfattning: Iden till arbetet fick författarna från en föreläsning om kultur (SIQ & SKI, 2018) och hur enligt Drucker kulturen i en organisation slår strategi utan problem. Syftet var att undersöka vilka beteenden som driver resultat i en processorienterad kultur, samt att utveckla en modell för att mäta detta.   Målet var att mäta beteende i organisationen för att hjälpa dem skapa en konkurrenskraftigare kultur och snabbare uppnå processorientering med en enkät i en kvantitativ pilotstudie. Trots att alla svarade var populationen får pilotstudien för liten för att ge signifikanta resultat. Studien bygger på teorin om kluster av fyra tillämpningar “fumlare”, “kartläggare”, “pratare” och “organiserare” från Hellström & Eriksson (2013) och resultaten redovisas i diagram och IPA-matris.   Slutasatsen är att organisationen lutar åt funktionsorientering, men strävar i riktning mot processorientering. Den sammanlagda bilden är att de tillhör klustret “pratare” med knapp marginal. De är dock på väg i riktningen att börja sin resa mot processorientering via fokus på kommunikation. Mätmodellen som används är i linje med forskning och ger svar på vilka hindrande och stödjande beteenden som finns i en organisation för en processorienterad kultur. Mätmodellen har även svagheten att den inte ger svar på andra frågor än för hörnstenen “att arbeta med processer” och att processorientering endast utgör en del av det som är en kvalitetskultur. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)