Nyckeltal för energianvändning i lokaler

Sammanfattning: Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i lokaler. För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats. Fas 1 innefattar en övergripande litteraturstudie om energianvändningfrämst vad gäller lokaler samt en generell studie för energianvändning i Sverige. Utöver detta enanalys samt jämförelse med Akademiska Hus lokaler som hyrs av KTH. Fas 2 innefattar enintervjustudie samt en workshop med syfte att diskutera och använda sig av de berörda parternaserfarenheter för att komma vidare i arbetet. Fas 3 innefattar en fallstudie som genomfördes på tvåbyggnader på KTH Campus, V och L-huset. Syftet med detta är att utifrån de tidigare fasernamed föreslagna och identifierade nyckeltal applicera dessa på ett verkligt fall och jämföra fördelarsamt nackdelar. Utifrån fas 1 och 2 avgränsades arbetet till att fokusera på analys av nyttjandegraden ochverksamheten för lokalerna på KTH Campus. En modell för bestämmande av nyttjandegradupprättades utifrån det lokala bokningssystemet som är baserat på antalet bokade timmar underen given tidsperiod. Den totala energianvändningen per kvadratmeter för V- och L-huset är 152,3resp. 155,3 kWh per m2. Efter implementeringen av det nya nyckeltalet kan det konkluderas attdifferensen mellan de två valda lokalerna ökar från 2,0 % till 31,3 %. Detta visar att V-huset ärmer energieffektiv om hänsyn tas till nyttjandegraden. Med det nya nyckeltalet kWh per m2N, kanäven de berörda parterna, KTH och Akademiska Hus möjliggöra en annorlundaenergimålsättning för att på så sätt kunna erhålla exempelvis certifiering inommiljöledningssystemet ISO 14001 i vilket ett eller flera energimål är en förutsättning. Vidare konkluderas att Akademiska Hus bör tillgodose KTH med data för effektuttag per timmeför att lättare kunna identifiera energieffektiviseringsåtgärder samt att eventuellt se övermöjligheten att installera elmätare i byggnaderna för kartläggning av energianvändningen.