Överlevandes möte med Sverige -En studie av vittnesmål från Polska Källinstitutet i Lund 1945-1946Hanna JanssonSjälvständigt arbete i historia 15 hpHandledare: Izabela DahlVårterminen

Sammanfattning: Denna uppsats har som syfte att undersöka hur överlevande från de nazityska koncentrationslägren skildrar sitt möte med Sverige eller svensk hjälporganisation. Detta görs genom att studera vittnesmål från Polska Källinstitutet i Lunds arkiv. Vittnesmålen är insamlade under åren 1945–1946 och består uteslutande av polska överlevandes utsagor. Vittnesmålen har studerats utifrån metoden muntlig historia och med mikrohistoria somteoretiskt ramverk. Uppsatsens resultat visar att av de vittnesmål som nämner Sverige eller ankomsten till Sverige sker detta oftast genom ett kort konstaterande av ankomstdatum och ankomstplats. I de vittnesmål som mer ingående talar om Sverige uttrycks ofta en tacksamhet gentemot Sverige och det svenska folket. Ytterligare har det konstaterats hur de överlevande ibland skiljer på befrielse och frihet. Detta genom att befrielsen knyts till en specifik händelse medan frihet beskrivs som en känsla som ofta infinner sig senare. Känslan av frihet är ofta kopplad till en upplevelse som påminner om tiden innan kriget. Vidare nämner flera av de överlevande matpaket från svenska Röda Korset. Även om dessa matpaket inte alltid nått fram till personerna under tiden i koncentrationsläger representerar de att hjälp utifrån och eventuell räddning var möjligt. I analysen uppmärksammas även att ingen av de överlevande i sitt vittnesmål ger uttryck för en negativ bild av Sverige eller mottagandet. Detta ska dock inte tolkas som att de överlevandes vistelse i Sverige var enbart positiv utan bör snarare förstås i relation till vad personerna tidigare upplevt. I diskussionen lyfts aspekter av hur den tacksamhet flera av de överlevande uttrycker genom sina vittnesmål, väl samstämmer med den svenska självbilden för tiden under och efter kriget. Diskussionen lyfter även fram hur känslouttryck tydligt framkommer i de överlevandes vittnesmål. Dessa kan vara känsla av tacksamhet, rädsla eller sorg över att ha förlorat familjemedlemmar. Avslutningsvis förs en didaktisk diskussion om hur uppsatsens tema och resultat kan vara av relevans för undervisning om Förintelsen i svensk skola. Där påtalas hur uppsatsen kan vara till hjälp för elever att placera Förintelsen i en svensk kontext.