Försvarsåtgärder vid fientliga bud

Sammanfattning: Den här uppsatsen behandlar försvarsåtgärder mot fientliga bud i svenska börsbolag. Med ett fientligt bud förstås vanligtvis ett bud som företagsledningen i målbolaget opponerar sig emot, och med försvarsåtgärder avses de åtgärder som företagsledningen kan vidta för att förhindra att detta fientliga bud genomförs. I denna uppsats är definitionen av försvarsåtgärder utsträckt till att även omfatta sådana åtgärder som kräver aktieägarnas stöd på bolagsstämman, varför även dessa åtgärder behandlas. Ett inom aktiebolagsrätten genomgående teoretiskt problem är risken för att företagsledningen, som (särskilt i publika bolag) är bättre informerad om bolagets verksamhet än aktieägarna, skall använda detta informationsövertag på ett opportunistiskt sätt till att skaffa sig privata fördelar på bolagets bekostnad. Denna principal agentproblematik gör sig särskilt gällande i samband med företagsförvärv, och huruvida företagsledningen skall tillåtas vidta försvarsåtgärder är direkt avhängigt vad man tror att deras informationsövertag får för konsekvenser. Informationsövertaget kan användas både på ett legitimt sätt genom att företagsledningen ser till att förhandla fram ett så bra pris som möjligt för aktieägarna, och på ett illegitimt sätt genom att företagsledningen motverkar ett rättvist pris för att kunna behålla sin maktposition. I svensk rätt är alla former av försvarsåtgärder från företagsledningens sida är förbjudna så fort som ett offentligt erbjudande har lämnats eller är nära förestående. Det är med andra ord som utgångspunkt inte tillåtet att vidta akuta försvarsåtgärder. Gränsen mellan vad som är en akut försvarsåtgärd och vad som faller inom ledningens löpande förvaltning är emellertid inte alla gånger lätt att dra. Dessutom kan man tänka sig ett antal preventiva försvarsåtgärder, vilka konstrueras (och kanske även verkar) innan ett fientligt bud ligger på bordet. Dock är det viktigt att komma ihåg de aktiebolagsrättsliga regler som på indireka sätt kan påverka utformningen och tillåtenheten av olika försvarsåtgärder, särskilt då ledningens allmänna lojalitetsplikt och likabehandlingsprincipen. De försvarsåtgärder som behandlas i uppsatsen är inte primärt uppdelade efter huruvida de kan betraktas som akuta eller preventiva. För att uppnå den bästa förståelsen för hur de olika försvarsåtgärderna regleras och fungerar är de istället kategoriserade utefter var deras juridiska kärna ligger. Med denna utgångspunkt behandlas i tur och ordning försvarsåtgärder som måste föras in i bolagsordningen, försvarsåtgärder som kan införas i emissionsvillkor, försvarsåtgärder vars tyngdpunkt ligger i en avtalskonstruktion, försvarsåtgärder genom aktieförvärv, strukturella försvarsåtgärder och, slutligen, kommersiella försvarsåtgärder. Dessa jämförs i fråga om benämning, utformning, laglighet och tillämpning med sina amerikanska motsvarigheter. I dagarna har en ny lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden antagits av riksdagen som ett led i implementeringen av det s.k. takeover-direktivet. Vad gäller försvarsåtgärder kommer implementeringen av direktivet att innebära få materiella förändringar jämfört med den nuvarande ordningen. Den största skillnaden är istället av formell karaktär&semic en del av den självreglering som hittills reglerat försvarsåtgärder ersätts av tvingande lag.