Pengar och påverkan - Reglering av politiska partiers finansiering i Sverige och Finland

Sammanfattning: Politiska partiers finansiering är en fråga som blir allt viktigare. I takt med att utgifterna för valkampanjer växer för varje val spelar privat bidragsgivande till partierna en allt större roll. Frågor om korruption och otillbörlig påverkan väcks ofta i sammanhanget. Hur lagstiftare väljer att reglera dessa bidrag varierar dock mellan olika länder, också inom Europa. Den här uppsatsen syftar till att göra en komparativ analys mellan regleringen av politiska partiers finansiering i svensk respektive finsk rätt. Ett särskilt fokus ligger på hur regleringarna förhåller sig till skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Uppsatsen redogör för både rätts- och statsvetenskapliga perspektiv på politisk finansiering och beaktar även internationella organisationers inverkan på nationell lagstiftning inom området. Sverige och Finland representerar i viss utsträckning två olika modeller för reglering av partifinansiering. Båda länderna använder sig av ett omfattande statligt partistöd men i övrigt går lösningarna isär. Finland representerar en restriktiv syn på politiska partiers finansiering och har ålagt partierna en sträng redovisningsskyldighet för intäkter och utgifter samt infört begränsningar i möjligheterna att ta emot vissa typer av bidrag. Sverige representerar å andra sidan en mer tillåtande syn. Lagstiftaren har nyligen för första gången reglerat partifinansiering genom att ålägga partierna viss redovisningsskyldighet. Man har dock avstått ifrån att införa begränsningar i möjligheterna att motta bidrag. Skillnaderna i regleringen har både historiska och konstitutionella skäl. Uppsatsen diskuterar avslutningsvis de olika lösningarna utifrån lagstiftningens syfte och internationella åtaganden. Slutsatsen är att det finns brister i den svenska lagstiftningen och att ändringar bör övervägas. I det arbetet kan den svenska lagstiftaren bitvis inspireras av Finland.