Anonyma vittnen - Värna om vittnet eller den tilltalades rättigheter, en diskussion som pågått i 30 år

Sammanfattning: Sverige tillåter för närvarande inte anonyma vittnesmål. Ämnet har trots det varit uppe för diskussion i Sverige sedan 90-talet. Med anledning av den ökade gängkriminaliteten samt vittnens otillräckliga skydd ses anonyma vittnen som en alternativ lösning på problemet. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida ett system med anonyma vittnen hade fungerat i svensk rätt eller inte. Undersökningen görs med bakgrund av de rådande principerna i den svenska rättsordningen samt kravet på rättssäkerhet. Med hjälp av den rättsdogmatiska och den rättsanalytiska metoden kommer undersökningen baseras främst på gällande rätt, viktiga rättsliga avgöranden och betydelsefulla utredningar. Det huvudsakliga motargumentet som förs är att ett införande av anonyma vittnen i för stor del inskränker den åtalades rätt till en rättvis rättegång samt de principer som Sverige förhåller sig till. Samtidigt som vittnen på grund av rädsla inte vågar fullfölja den vittnesplikt som råder i Sverige. Europarådet och Europadomstolen förbjuder inte användandet av anonyma vittnen. Europadomstolen har genom sin praxis belyst att anonyma vittnen är ett alternativ som i viss mån fungerar och inte nödvändigtvis behöver kränka rätten till en rättvis rättegång. Trots att ett införande av anonyma vittnen i svensk rätt krockar med den tilltalades rättigheter, bör det i min mening vara en lösning som bidrar till fler fördelar än nackdelar för det svenska samhället i stort.