Blond och bystig, eller brunett och busy? : En innehållsanalytisk studie kring genus, makt och media

Sammanfattning: Medierna är en oerhört viktig del i den rådande sociala och kulturella miljön. De framhäver att det är verkligheten de avspeglar, vilket gör att hur kvinnor framställs i medierna bidrar till föreställningar om hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas som så viktig att den får utrymme i medierna. De kan därmed verka som ett ideologiskt verktyg, då dessa föreställningar bidrar till bibehållandet av sådana könsroller, stereotyper och ideal som samhället ännu inte lyckats frigöra sig från. Det mediala genus som alltså både skapas och upprätthålls här, fann vi högaktuellt och intressant att studera närmare. Vi valde att fokusera på tre kvinnodominerande program, inom den strida ström av reality-TV som produceras och idag ockuperar tablåerna. Vårt syfte med studien har varit att, utifrån en genusteoretisk och socialkonstruktivistisk ansats, semiotiskt analysera och jämföra de könsroller, stereotyper och ideal som vi uppfattade fanns inom svensk respektive amerikansk reality-TV. Vi ämnade, med hjälp av två underliggande teman, undersöka hur ‘kvinnligt genus’ representerades och konstruerades i tal och bild, och även vilka konventioner och stereotypiska motbilder som fanns i skildringen av detta. Med utgångspunkt i dessa analyser, kopplat till vår teoretiska ram, har vi under vår diskussion kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan svensk respektive amerikansk reality-TV. I båda fallen har kvinnorna samma uppfattning av den kvinnliga idealbilden, och dess tillhörande kropps- och skönhetsideal. Det finns dock skillnader i svensk och amerikansk media och deras sätt att porträttera kvinnan. I amerikansk media främställs kvinnan som enormt mångskicklig då hon bär ansvar för både karriär och familj, medan den svenska kvinnan i amerikanska förhållanden anses obenägen att både arbeta och ansvara för hushållet. Vi har under våra analyser varit medvetna om den påverkan socialkonstruktivismen har på de fördomar vi växt upp med, och alltså de fördomar och stereotyper vi har upptäckt i programavsnitten.