Kommunfullmäktiges förtroende för revisorer

Sammanfattning: Förtroendet för revisorn har varit ett debatterat område de senaste decennierna med anledning av flertalet revisionsskandaler som uppdagats. Dessa skandaler fortsätter att lösa av varandra trots lagstiftarnas försök till att återuppbygga detta förtroende genom regleringar i lag. Ett förtroende som tidigare har varit oantastbart är inte längre garanterat. Kommuner har i allt större utsträckning börjat använda sig av kommunala aktiebolag för sina verksamheter, även där återfinns dessa skandaler. Eftersom dessa bolag utgör en allt mer betydande ställning i samhällsekonomin ställer det ökade krav på redovisning och förvaltning. Med detta som bakgrund har denna uppsats som syfte att förklara hur kommunfullmäktige upplever förtroendet för revisorerna samt att klargöra kommunfullmäktiges syn på kommunala aktiebolag och dess verksamhet. I inledningen presenteras en bakgrund till ämnet, den historiska utvecklingen av förtroendet för revisorn, exempel på skandaler som har uppmärksammats samt syfte och diskussion kring problemet. Följer gör sedan en teori och referensram där lagregleringar och relevant akademisk forskning till ämnet presenteras. Sedan kommer ett metodavsnitt som presenterar processens gång, val som gjorts under arbetets gång och anledningar till att dessa val har tagits. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Empirin följer sedan och visar vad kommunfullmäktige har för tankar och idéer kring problemområdet. Analysen tar sedan upp en jämförelse mellan teori och empiri, diskussioner kring dessa upptäckter och uppsatsen avslutas sedan med en slutsats som visar vad studien har kommit fram till efter genomförd undersökning. Slutsatsen är att kommunfullmäktige välkomnar kommunal verksamhet i aktiebolagsform, dock inte all verksamhet. För kommunfullmäktige är förtroendet för revisorn baserat på olika aspekter och detta förtroende skapas på olika sätt. Den gemensamma nämnaren för kommunfullmäktige och förtroendet för revisorn är att det är starkt till dess att motsatsen är bevisad.