Stadium central warehouse - possibilities to an improved picking process

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystemLinköpings universitet/Tekniska högskolan; Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystemLinköpings universitet/Tekniska högskolan

Sammanfattning: Stadium driver i dagsläget en centrallagerlösning i Norrköping sedan år 2006. Det har skett en stabil ökning av både butiker samt omsättning sedan bolaget startades. Stadium har ett avtal med PostNord angående driften av lagerverksamheten på centrallagret samt Pema angående bemanningen. Bolagets ökning av butiker har lett till att de nått en väldigt hög nivå i beläggning i centrallagret och därför behövdes en genomlysning av centrallagrets plockprocesser ske. Ett beslutsunderlag har tagits fram för att hjälpa Stadiumlagret med sin frekvensläggning av orderplocket. Två olika plockprocesser har jämförts med varandra, Banan och ett plocktorg. Banan är en automatiserad bana där plocklådor med ordrar transporteras längs Banans olika plockzoner, medan plocktorget är en tom yta där pallar med artiklar placeras och sedan plockas. Tidsstudier och observationer genomfördes på både Banan och plocktorget och dess olika steg i processerna, för att se vilken som var mest tidseffektiv. Kriterier och variabler togs fram för att kunna avgöra vad det är som påverkar respektive plockprocess. Beräkningar utformades för att göra Banans och plocktorgets tider jämförbara. Den plockprocess som sedan tog minst tid totalt skulle vara den bästa plockprocessen att plocka i. För att utforma ett beslutsunderlag som enkelt skulle illustrera ifall skor skulle plockas på plocktorget eller Banan, gjorde valet att utforma beslutsunderlaget i en matris. I matrisen illustreras vid vilket antal artiklar en brytpunkt finns där det skulle vara bättre att plocka på plocktorg. För att undersöka ifall centrallagret någon gång kom upp i de kvantiteter som krävdes för att nå brytpunkten användes verkliga exempel. En känslighetsanalys genomfördes där data från verkliga exempel användes och sorterades på olika sätt, för att undersöka om stora skillnader i resultatet i matrisen skulle uppenbaras. Det resulterade i sex olika matriser, tre olika sorteringar för två separata dagar av orderplock. Beslutsunderlagets matris visade att Banan var den mest effektiva plockprocessen att använda i den dagliga verksamheten för orderplocket. Anledningen till det var att Stadiumlagret inte plockade skor i de kvantiteter som brytpunkterna efterfrågade. Oavsett hur datan sorteras så övergick aldrig den totala kvantiteten av orderplock de brytpunkterna som hade beräknats. Det var en av sorteringarna som kom närmre brytpunkten än de andra två, men inte tillräckligt nära för att frekvenslägga orderplocket på plocktroget istället för Banan. Rekommendationen till PostNord blev därför att de inte skulle använda plocktorget till det ordinarie orderplocket i den dagliga verksamheten, på grund av att det är mindre effektivt att plocka på plocktorget. Plocktorget kan dock användas som ett komplement till Banan precis som den används i dagsläget. Tillfällen då plocktorget kan användas är när det exempelvis inte finns tillräckligt antal lediga plockplatser på Banan, om artiklarna är för otympliga för att plocka på Banan eller om antalet pieces av en artikel skulle medföra orimligt många påfyllningar av Banans plockplatser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)