”Blattesvenska är ett ungdomsspråk, inte en dialekt” : En studie av högstadieelevers attityder till tre svenska varieteter

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för språk och litteratur, SOL

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord. Enligt undersökningen varierade ungdomarnas attityd till språkliga varieteter mellan kön och till en viss del mellan första- och andraspråkstalare. Flickorna valde fler positiva uttryck än pojkarna till varje dialekt, förutom till svenska på mångspråkig grund som talades av mannen, det som pojkarna var mest positiva till. Andraspråkstalarna var något mer positiva till svenska på mångspråkig grund än förstaspråkstalarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)