”Jag har glömt matteboken hemma, för mamma la inte fram den.” : En diskursanalys av hur manligt och kvinnligt konstrueras och förändras under fyra olika perioder mellan 1980 och 2014 i läroböcker för samhällskunskapsämnet, åk 4-6

Sammanfattning: Uppsatsens syfte var att utifrån ett diskursanalytiskt och feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv undersöka hur könen konstruerades och hur framställningarna förändrades i tre valda kapitel ur fyra samhällskunskapsläroböcker för årskurs 4-6 som gavs ut 1980, 1996, 2007 och 2014. Analysen utgår från de analysverktyg som finns inom Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. De frågor som arbetet utgick ifrån var: -  Hur framställs manligt och kvinnligt? -  Vilka diskurser om manligt och kvinnligt dominerar på ett övergripande plan? -  Vilka slags förändringar framträder i ett tidsperspektiv? I resultatet har jag identifierat fyra övergripande, stora, diskurser; den första har jag kallat den manliga diskursen vilken inbegriper begrepp som stark, motiverad och tuff; den andra kallar jag den kvinnliga diskursen som inbegriper begrepp som omhändertagande, känslig och empatisk. Den tredje och fjärde diskursen ser jag som mindre framträdande men ändå konkurrerande diskurser till dessa; här framträder den känsliga och osäkra mannen samt den självsäkra och självständiga kvinnan. I det 36-åriga tidsperspektivet var det tydligt att dessa stora diskurser inte har förändrats i läroböckerna nämnvärt trots att debatterna och kraven på skolans arbete för jämställdhet skärpts. Det som förändrats är de lokala sammanhangen inom vilka de stora diskurserna framträder, det vill säga samhällsförändringarna och de nya ord som skapats framträder i dessa små, lokala diskurser. Detta innebär således en didaktisk utmaning för lärare och skolor med hänvisning till de styrdokument som understryker arbetet kring jämställdhet i såväl syfte, värdegrund som kursplaner.