Att bemöta den etniska diskrimineringen – olika former av hanterings – och motståndsstrategier bland ungdomar som har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund.

Sammanfattning: Sveriges befolkningsstruktur består av cirka nio miljoner invånare, varav cirka 1.5 miljoner är människor med utländsk bakgrund. Att människor från olika delar av världen flyttar till Sverige, är inte ett nytt fenomen, då det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas människor med utländsk bakgrund som ett folk för sig, där de behandlas olika på grund av deras ursprung. Orättvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, där människor fråntas möjligheten att verka i det svenska samhället med samma villkor. Den etniska diskrimineringen påverkar även de utsattas välmående och framtidsplaner. Syftet med denna studie är att lyfta fram röster från ungdomar som har en eller två föräldrar med utländsk bakgrund, och att titta på hur de hanterar den etniska diskrimineringen i Sverige. I hanteringen förekommer olika strategier, motstånd, attityder och förhållningssätt till det svenska samhället som ligger på personlig och grupplig nivå. Studien har ett kvalitativt arbetssätt, där det empiriska underlaget har bestått av tre halvstrukturerade intervjuer. Två av intervjupersonerna kommer ifrån marginaliserade områden, medan en är ifrån ett icke-marginaliserat område i södra Sverige. Studien visar att varken sociala tillgångar, bostadsområden eller positioner i det svenska samhället, minskar på upplevelsen av den etniska diskrimineringen. Den upplevs i en sådan hög grad att de utsatta kan känna ett visst utanförskap och icke-samhörighet med Sverige, som driver de till en dröm att någon dag lämna landet för gott.