Fysisk aktivitet och motivation hos ungdomar - En kvantitativ enkätstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Barn och unga under 18 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 60 min dagligen. År 2014 uppgav Världshälsoorganisationen (WHO) att 81% av unga, globalt sett i världen inte når upp till rekommendationerna. Barn spenderar större del av dagen på stillasittande aktiviteter och det är i övergången från barn till ungdom som minskningen av fysisk aktivitet är som störst. Syfte/frågeställningar: Syftet med studien var att kartlägga den fysiska aktivitetsnivån och vilka typer av motivation för fysisk aktivitet som finns hos en grupp elever i årskurs 9, samt eventuella skillnader avseende motivationsnivån mellan elever med en högre respektive lägre fysisk aktivitetsnivå. Syftet var också att undersöka hur eleverna bedömde omfattningen av skolans undervisning och betydelsen av fysisk aktivitet. Studiedesign: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Material och metoder: Fyra av totalt 315 tillfrågade högstadieskolor i Skåne, Småland, Blekinge samt på Öland medverkade i studien. Totalt deltog 268 skolungdomar i årskurs 9. Frågeformulären besvarades i elektronisk form och bestod av den svenska versionen av The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) samt en översatt version av The Behavioural Regulation In Exercise Questionnaire (BREQ-2). Formuläret kompletterades med författarnas egenskrivna frågor som berörde skolämnet idrott och hälsa. Resultat: Andelen deltagare som uppnådde en måttlig respektive hög fysisk aktivitetsnivå enligt IPAQs riktlinjer var 66,8%. Deltagarna uppvisade i hög grad autonom motivation och i låg grad kontrollerande motivation. Hos deltagarna med en högre fysisk aktivitetsnivå sågs ett högre medianvärde av autonom motivation. Ett omvänt mönster sågs hos deltagarna med en lägre fysisk aktivitetsnivå. En större andel av deltagarna instämde nästan helt/helt om att de genom skolans undervisning fick lära sig hur kroppen fungerar i vila/arbete (58,2%), vilka effekter fysisk aktivitet har på kroppen (48,5%), samt hur fysisk aktivitet påverkar hälsan och välbefinnandet (58,2%). Slutsats: Cirka 2/3 av studiens deltagare i årskurs 9 skattade en måttlig respektive hög fysisk aktivitetsnivå. De med en hög fysisk aktivitetsnivå hade en högre nivå av autonom motivation än de med lägre fysisk aktivitetsnivå. Majoriteten av deltagarna upplevde att idrottsundervisningen om fysisk aktivitet och dess påverkan på hälsan var betydelsefull. Vidare studier med ett större och slumpmässigt urval inom området behövs dock för att kunna dra generella slutsatser. Nyckelord: motion, beteendemönster, self-determination teorin, elever, stillasittande, skola