Ingen succé? : Revisorers syn på K2

Sammanfattning: En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen. Vad revisorer har för åsikter kring K2 anser vi kan förklaras med hjälp av tre stycken systemorienterade teorier om organisationer och samhället. De här teorierna är intressentteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Det här leder oss fram till vår andra huvudfråga; hur kan systemorienterade teorier om organisationer och samhället förklara revisorers åsikter kring K2? Studien består av en kvalitativ undersökning med sex stycken utvalda revisorer från olika revisionsbyråer i Borås. Vi har genomfört djupintervjuer med alla våra respondenter. Referensramen består av den befintliga teorin som hjälper oss att förklara problematiken kring K2. Under referensramen presenteras de tre utvalda teorierna, internationell påverkan på svenska redovisningsregler, Bokföringsnämnden som normgivare, K-projektet och K2 samt SamRoB-utredningen. Respondenterna har varit relativt eniga i de stora frågorna kring K2. Vi kan bland annat konstatera att ingen av respondenterna rekommenderar K2 till några av deras klienter. Det här anser vi tyder på att det som Arnell menar, att K2 inte drivs på av revisorerna, stämmer bra överens med vår studies resultat. De tre teorierna som vi utgått ifrån hjälper oss att förklara varför revisorerna har de åsikter som de har och varför implementeringen av nya redovisningsregler gå långsamt. Legitimitetsteorin kan förklara varför revisorerna inte valt att rekommendera K2 ännu, intresseteorin klargör att K2 är på väg tillbaka mot ägarteorin och den institutionella teorin åskådliggör för oss hur revisorerna ser på förändringar på redovisningsnormgivningen. Slutsatserna vi har dragit från studien har skapat en ökad förståelse av vad revisorer har för åsikter om K2 och vi hoppas att den ska kunna användas som underlag för vidare forskning.