Olika faktorer som kan påverka nedstämdhet bland studenter som läser Samhällsvetenskapliga och Ingenjörsprogrammet vid Karlstad Universitetet. : Orsaker, skillnader och likheter

Sammanfattning: Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie var att undersöka nedstämdhet bland studenter som läser Samhällsvetenskapliga programmet och Ingenjörsprogrammet vid Karlstad Universitetet. Syftet var att undersöka studenternas psykiska hälsa/ohälsa, samt att få en ökad kunskap och förståelse för de orsakerna som skulle kunna bidra till att studenterna skulle kunna känna sig nedstämda. Vidare syftet var att undersöka om det finns någon skillnad och likhet mellan de orsakerna som skulle kunna bidra till nedstämdhet bland dessa studenter. Jag har genomför en enkätundersökning där jag delat ut enkäten till 60 respondenter varav 30 läser Samhällsvetenskapliga programmet och 30 Ingenjörsprogrammet. Det insamlade materialet som jag fick från undersökningen visar att respondenterna som läser de två programmen befinner sig i ett psykiskt tillstånd som inte är så positiv, det vill säga att det finns flera indikatorer som säger att studenterna har drabbats av nedstämdhet. Dessa indikatorer är att studenterna känner sig nervösa, ensamma, oroliga, uttråkade, missnöjda med sin ekonomi, ledsna och flera andra faktorer. Dessa indikatorer har starkt samband med andra faktorer såsom socialnätverk, utbildningens svårighetsgrad, ekonomi samt brist på kontakt med psykologer och kuratorer. Trots att respondenterna mår psykiska dåliga, resultatet visar att studenterna i stort skala har aldrig haft kontakt med kurator eller psykolog. Att prata med kurator eller psykolog är en viktig faktor som kunde förebygga studenternas dåliga psykiska tillstånd. Att inte ha kontakt med kurator eller psykolog kopplar jag med att det finns fortfarande tabu när det gäller psykisk ohälsa eller nedstämdhet. Jag associerar också detta med stämplingsteorin där respondenterna vill undvika att besöka kurator eller psykolog på grund av det finns risk att dem blir stämplat som psykisk sjuka. En annan jätteviktig faktor som kan orsaka nedstämdhet är att respondenterna håller problemen för sig själva och här inser jag att detta sker på grund av skamkänslor. Utifrån det resultatet som jag fick och utifrån socialkonstruktivismens synsätt ser vi att psykisk ohälsan är ett socialt problem som krävs mer insatser. Vidare behövs forskningar som belyser om faktorer som: kön, ålder, livhändelser och kulturell bakgrund, som kan påverka studenternas psykiska hälsa.