Integrationsdiskursens Vi och Dom : En kritisk analys av myndighetsdiskursen om integration

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Mittuniversitetet/Institutionen för socialt arbete; Mittuniversitetet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ”invandrare” som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ”oss” integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ”vi- och dom”-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär fenomenet integration ur ett myndighetsperspektiv?, Hur framställs ”dom”/”invandrarna” som skall integreras i det svenska samhället i den politiska diskursen om integration?, Tar myndighetsdiskursen om integration hänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet? Materialet som analyserats har avgränsats till ett antal officiella dokument som, genom ett strategiskt urval valts ut från tre huvudområden: Regeringens strategier för integration, länsstyrelsens riktlinjer för integration och uttalanden gjorda av integrationsministern. Dessa dokument har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna; ”Vi- och Dom”- tänkandet och politiken, andrefiering och strukturell diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visar att integrationsdiskursen inte är neutral och att de svenska myndigheternas integrationsdiskurs bidrar till reproduktionen av ett ”vi och dom”- tänkande som systematiskt delar befolkningen i kategorierna ”svenskar” (vi) och ”invandrarna” (dom). Integration framställs genomgående som ett etniskt fenomen, som endast berör ”invandrare”, vilka oftast framställs som en problematisk grupp. ”Invandrarna” nämns otaliga gånger i anslutning till sociala problem som arbetslöshet, bidragsberoende eller som orsaker till den bristande integrationen. När ”invandrare” inte nämns i anslutning till problem beskrivs de istället som en resurs som det svenska samhället (vi), måste ta tillvara och utnyttja. Dessutom visar resultaten på att den svenska integrationsdiskursen i hög utsträckning saknar ett intersektionellt perspektiv och därmed sällan tycks tahänsyn till intersektionen mellan klass, kön och etnicitet som en grund för enfruktbar analys bortom ”Vi och Dom”- tänkandet och handlandet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)