Fyllnadsgrad inom vägtransporter – dokumentation av det enskilda åkeriets miljöprestation.

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur fyllnadsgrad som nyckeltal ska användas för att redogöra för Sanfridssons Åkeris miljöarbete avseende utnyttjande av lastkapaciteten. Hur fyllnadsgraden begränsas samt vilka förutsättningar nyckeltalet har ska därmed förklaras. Vidare syftar arbetet till att ge Sanfridsson Åkeri AB ett motiverat förslag på vad som bör dokumenteras och hur informationen ska samlas in. Metod: Studien har genomförts som en fallstudie av företaget Sanfridssons Åkeri AB. Insamling av data har gjorts genom en kvalitativ undersökning i form av öppna intervjuer. Respondenterna representeras dels av VD och medarbetare på fallföretaget men även ämneskunniga personer från myndigheter, intresseorganisationer, akademin samt transportköpare. Teori: Teorin behandlar fyllnadsgraden som nyckeltal för resursutnyttjande, samt dess begränsningar. Vidare tas miljöledningssystem upp och skillnad mellan ekonomisk och fysiskt resursutnyttjande. Därefter belyses fyllnadsgradens miljöpåverkan. Slutligen tas kriterier upp för bedömning av nyckeltal för prestationsmätning samt hur efterfrågan på transporter påverkas av beslutsfattande på olika nivåer. Slutsats: Med grund i resultat och analys av datainsamling har studien diskuterat problemet med definition av fyllnadsgrad samt nyckeltalets förutsättningar och begränsningar. För att finna en enhetlig definition för fyllnadsgrad för att dokumentera det enskilda företagets miljöprestation måste insamling av data ske genom uppskattning av verklig vikt och volym. Dessa kan då komma från kundorder. Avgörande är att ansvar över transportkedjan blir ömsesidigt fördelat, för att både höja utnyttjandet av lastkapaciteten men även för att mer information från transportköparen kan samlas in. Kommunikation mellan parterna är avgörande eftersom standardiserad definition saknas. Utifrån studien ställs fyra variabler upp som anses avgörande för definition av fyllnadsgrad för att dokumentera det enskilda företagets faktiska miljöprestation. Dessa är (1) resursutnyttjande i vikt över körd sträcka, (2) resursutnyttjande i volym över körd sträcka, (3) tomkörning samt (4) begränsande faktorer.