Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intäktsredovisning

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Intäktsredovisning är ett av det viktigaste och svåraste områdena inom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag där avtal sträcker sig över långa perioder. Det kan vara svårt att utläsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisas successivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB ämnar till att skapa en gemensam standard om intäktsredovisning men de har fått kritik och stött på motstånd. Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intäktsredovisning av entreprenaduppdrag går till i praktiken samt belysa hur några svenska byggföretag ser på detta. Vidare syftar studien till att undersöka hur en förändring av intäktsredovisningen kommer att tas emot av entreprenadbranschen och hur redovisningen påverkas av olika institutionella faktorer. Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och en ekonomichef på två mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare. Controllers på tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM. Tre redovisningsspecialister på dessa tre företag har även intervjuats på telefon. Det empiriska materialet analyseras främst med utgångspunkt i institutionell teori. Resultat och slutsatser: Entreprenadbranschen redovisar enligt successiv vinstavräkning, De mindre företagen verkar följa de större företagen och det tyder på att de större företagen innehar stor legitimitet, möjligtvis högre än IASB och andra normgivare. Entreprenadbranschen är positiva till successiv vinstavräkning och till de existerande standarderna. Politik och institutionellt tryck kan ligga bakom den nya standarden. I en bransch där stora aktörer går ihop och bildar normer finns en högre isoformism, alltså företagen efterliknar varandra. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att utföra en utvidgad studie med en mer diversifierad och bredare empirisk bas. Exempelvis kan revisorer och företrädare för andra organisationer än branschen inkluderas. Sedan kan en uppföljande studie genomföras om en eventuell gemensam standard kommer till stånd.