En metod för att hitta ersättningsarter till trädarter : en studie om alternativa arter till Tilia x europaea 'Pallida'

Sammanfattning: Kejsarlinden, Tilia x europaea ᶦPallidaᶦ som är en sort av parklind Tilia x europaea, visar många tecken på att vara en överanvänd art. Användningsområden sprider sig från alléträd vid landsvägar till gatuträd och parkträd inne i städer, användningsområden som inte alltid ställer sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kännetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden används och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna användas för att öka artvariationen på platser där enbart kejsarlind idag används.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskärning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhållanden, ljusförhållanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och ålder var värdefulla i den kommande jämförelsen. Av de estetiska kännetecknen var bladform, blomning, bredd, färg på bladverk, höjd, kronans täthet och växtsätt/habitus framträdande. Av de egenskaper som studerats fanns många motstridigheter och oense mellan källor. Vissa egenskaper fanns det även väldigt lite skrivet om, någonting som påverkade den kommande jämförelsen.Jämförelsen, som utgick från tre källor, gav varierande resultat där inga tydliga ersättare kunde klarställas. Detta då det inte fanns någon art som överensstämde med alla de jämförda egenskaperna och kännetecknen från kejsarlinden. Det fanns arter som besatt flera av de värdefulla egenskaperna och kännetecknen för kejsarlinden och som skulle kunna fungera som alternativ för kejsarlinden på vissa av de platser och användningsområden som trädet idag planteras på. I jämförelsen kunde även många motstridiga källor hittas samt att vissa egenskaper beskrevs genom att ha en tolerans för stadsmiljöer, en definition som blev svårtolkad.Att hitta alternativa arter för en vanlig överanvänd art visade sig vara kräva både tid och källkritiskt tänkande. Mycket motstridiga källor och värden som inte hade beskrivningar skapade många frågetecken. Frågetecken som var svåra att utreda.