Kriminalisering av köp av sexuell tjänst - Den svenska modellen och dess gränser

Sammanfattning: År 1999 kriminaliserade Sverige köp men inte försäljning av sexuell tjänst som första land i världen. Uppsatsen syftar till att förklara motiven bakom förbudet, utvärdera motivens uppfyllande genom kriminaliseringen och analysera kravet på dubbel straffbarhet i relation till motiven. Detta görs genom en rättsdogmatisk respektive en rättsanalytisk metod. Uppsatsen intar framförallt ett kritiskt perspektiv men har delvist ett internationellt perspektiv och inslag av ett komparativt perspektiv. Den ensidiga kriminaliseringen motiverades av det faktum att den mest förekommande prostitutionen är den heterosexuella med en man som köpare och en kvinna som säljare och att de köpande männen är avsevärt större till antalet. Sverige avstod från att kriminalisera försäljning då sådan ofta görs av en socialt och ekonomiskt utsatt kvinna. Genom kriminaliseringen ville Sverige förflytta fokus till den köpande mannen och efterfrågan vilken trots allt är den upprätthållande faktorn. Kriminaliseringen som sådan syftade till att ha en avskräckande och normativ effekt. Kriminaliseringen syftade vidare till att markera mot andra stater att prostitution är oacceptabelt. Sverige intog inställningen att prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor och ger uttryck för ojämställdhet på grund av dess skadliga effekter för både individ och samhälle. I samband med kriminaliseringen konstaterades en minskning av den synliga gatuprostitutionen och en tydlig attitydförändring innebärande stöd för förbudet. Samtidigt förespråkade en majoritet av de tillfrågade även en kriminalisering av försäljning. Vad gäller effekterna för den dolda inomhusprostitutionen och internetprostitution var meningarna delade. Sammantaget bedömdes dock målen bakom motiven ha uppnåtts till viss del. Något som problematiserar uppfyllandet av målen är dock kravet på dubbel straffbarhet vilket hindrar att förbudet omfattar köp av sexuell tjänst i utlandet om landet i fråga saknar ett motsvarande förbud. Ett undantag från kravet är möjligt men kräver en intresseavvägning mellan folkrättsliga principer såsom non-intervention och legalitetsprincipen å ena sidan och förekomsten av bland annat internationell samsyn och gränsöverskridande karaktär å andra sidan. Intresseavvägningarna som gjorts hittills har resulterat i att inget undantag införts vilket innebär att köp av sexuell tjänst kan göras i utlandet utan att aktualisera straffansvar.