Aktivering av utvecklingsutgifter i den svenska mjukvarubranschen

Sammanfattning: Statistik visar att svenska företag avsätter allt mer arbetstid för utveckling av mjukvara. De företag som följer huvudregelverket K3 har en valmöjlighet att antingen aktivera eller kostnadsföra denna typ av utvecklingsutgifter. Denna studies syfte är dels att beskriva i vilken utsträckning nämnda typ av företag väljer att aktivera utvecklingsutgifter, dels att förklara vilka faktorer som påverkar aktiveringsbesluten. Metodmässigt tillämpas ett kvantitativt angreppssätt. Data samlades in från 174 slumpmässigt utvalda mjukvaruföretag, genom att dels inhämta redovisningsinformation från databasen Retriever Business och dels inhämta redovisade belopp från respektive företags årsredovisning. Multipel regressionsanalys användes för att testa tre hypoteser, relaterade till fyra faktorer vilka kan antas påverka benägenheten att aktivera utvecklingsutgifter. De testade hypoteserna har sin teoretiska grund i den positiva redovisningsteorin (PAT) och/eller det teoretiska begreppet earnings management. Studien indikerar att knappt hälften av de svenska företagen i mjukvarubranschen valde att aktivera utvecklingsutgifter år 2021. Hypotestesterna ger stöd för att företagsstorlek och lönsamhet är två faktorer vilka kan förklara aktivering av utvecklingsutgifter. I båda fallen är sambanden negativa. Mindre lönsamma företag samt företag av mindre storlek är med andra ord mer benägna att aktivera utvecklingsutgifter. Studien ger vidare stöd för att sambandet mellan lönsamhet och aktivering av utvecklingsutgifter modereras av kvinnligt styrelsedeltagande. Andelen kvinnor i bolagsstyrelsen är således en tredje faktor som kan förklara aktivering av utvecklingsutgifter. Däremot ger studien inget stöd för hypotesen om ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och aktivering av utvecklingsutgifter.