Elevers delaktighet i matematik ur ett interaktionistiskt och intersubjektivt elevperspektiv

Sammanfattning: Cedrenius, Ann (2019). Elevers delaktighet i matematik ur ett interaktionistiskt och intersubjektivt elevperspektiv. Speciallärarprogrammet: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Min strävan är att studien ska ge kunskap och redskap för att kunna handla på ett mer medvetet vis i samspel med elever. Studien kan inspirera lärare och speciallärare i arbetet med elevers möjlighet till delaktighet. En fenomenografisk studie kan för den intresserade ge kunskap och underlag för reflektion, vilket är utgångspunkten för förändring av människors sätt att lära, tänka och handla.Syftet är att ta del av elevers upplevelser av delaktighet i sitt matematiklärande. Syftet är också att med stöd i elevernas berättelser om upplevelser av delaktighet i matematiklärande kunna utveckla arbetet i matematiska lärmiljöer. Forskningsfrågan lyder: Vilka upplevelser av delaktighet i matematik framträder som betydelsefulla för eleverna i lärandesituationen?Hur lärare och elever interagerar i undervisningssituationen är avgörande för om elever upplever att de är delaktiga i sitt matematiklärande. I studien undersöks hur relationer och tillit, upplevelser av att vara ett unikt subjekt, språklig förhandling samt en uppgiftsdiskurs påverkar elevers upplevelser av delaktighet ur ett interaktionistiskt och intersubjektivt elevperspektiv. Interaktion förstås i studien med hjälp av Blumers (1937) teorier om symbolisk interaktionism som visar hur individer tolkar och handlar i nuet. Von Wrights (2004) pedagogiska rekonstruktion av Meads teorier om intersubjektivitet används för att förstå att en individs subjektivitet är föränderlig, baseras på interaktion och är beroende av hur läraren riktar sin uppmärksamhet i klassrummet.Studien genomfördes med fenomenografi som inspiration. Fenomenografin undersöker kvalitativa skillnader i hur individer uppfattar ett fenomen (Marton & Pong, 2005). Kvalitativa intervjuer gjordes med 6 elever i årskurs 9. Empiri bearbetades tematiskt och analyserades induktivt för att om möjligt få en bred bild av elevers upplevelser av delaktighet i matematik.Resultaten visar sammanfattningsvis att elever i denna studie till stora delar upplever sig delaktiga i sitt matematiklärande. Det framgår tydligt hur viktig eleverna tycker att en god relation till läraren är för lärandet och att språkliga förhandlingar i klassrummet är betydelsefulla i denna process. Att eleven ur lärarens perspektiv ses som ett vem i motsats till ett vad kan påverka upplevelsen av delaktighet. Studien tar också upp undervisningspraktiken som i elevernas berättelser kännetecknas av en uppgiftsdiskurs. Det är möjligt att klassrumspraktiken kan motverka upplevelser av delaktighet i matematik.Specialpedagogik kan tolkas och förklaras på många olika sätt men kännetecknas av följande tre perspektiv. Det socioemotionella-, det kommunikativa- och det kognitiva perspektivet. Med dessa perspektiv kan speciallärare i matematik i samarbete med elever, undervisande lärare och med skolledningen arbeta för att systematiskt skapa beprövad erfarenhet på arbetsplatsen. Att vända sig till eleverna i förändringsarbete på alla nivåer i organisationen är skolans uppdrag och specialläraren kan i sin roll berika kommunikationen mellan olika nivåer i systemet. I studien hörs elevers röster om upplevelser av delaktighet i matematiklärandet och dessa kan vara utgångspunkt för vidare samarbete och samtal för undervisnings- och skolutveckling.