Fåmansbolag i bodelning (Close Corporations in Divorces)

Sammanfattning: Ett av de centrala ämnena i denna uppsats är bodelning p.g.a. äktenskapsskillnad. Då skilsmässor de senaste decennierna ökat kraftigt är bodelning ett viktigt ämne att studera. Det uppstår inte några större ändringar i makarnas egendomsförhållande då de ingår äktenskap. De ses fortfarande som två självständiga objekt utåt, där var och en svarar för sina tillgångar och sina skulder. Det som däremot sker då ett äktenskap ingås, är att vardera maken får giftorätt i den andra makens egendom, vilket innebär en latent rätt till hälften av giftorättsgodset när äktenskapet upplöses. Enskild egendom utmärks av att det inte blir föremål för en delning vid äktenskapsskillnad. För att kunna klargöra vilken egendom som skall omfattas av bodelningen och vilket värde sådan egendom skall ha, krävs att makarna redovisar sin egendom mellan den dag då talan om äktenskap väcktes och själva bodelningsförrättningen. Makes redovisningsplikt skall även gälla dennes skulder. Vidare omfattar redovisningsplikten all egendom. ÄktB reglerar inte när värderingen av tillgångar och skulder skall ske. I dess förarbeten framhålles dock att då makarna inte kommer överens om annat, skall värderingen baseras på förhållanden som är aktuella vid bodelningstillfället. En allmän accepterad lösning är att värderingen skall hänföras till den tidpunkt då boet utreds. Tillgångarna och skulderna skall tas upp till deras bruksvärde alternativt försäljningsvärde. Eftersom det vid en bodelning endast är fråga om en hypotetisk försäljning, skall hänsyn tas till kapitalvinstskatt och försäljningsomkostnader. Efter värderingen skall makarnas andelar beräknas. Efter avdrag av respektive makes skulder, skall som huvudregel makarnas giftorättsgods delas på hälften. Då en hälftendelning anses stötande, kan likadelningsprincipen frångås. En make kan få behålla mer än hälften av sitt giftorättsgods då det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt, är oskäligt att denne lämnar hälften av giftorättsgodset till den andra maken. Paragrafen är främst utformad med kortvariga äktenskap i åtanke och då ena maken har fört in egendom av stort värde i boet. Den värdeöverföring som skall följa av andelsberäkningen förverkligas genom lottläggningen, vilket är den sista fasen i bodelningen. Huvudregeln är att vardera maken har rätt att på sin lott få egendom ur sitt giftorättsgods. Ett av undantagen avser makarnas gemensamma bostad och bohag. Rätt till den gemensamma bostaden och bohaget har den make som bäst behöver denna egendom. Det andra undantaget inträder då ena makens giftorättsgods överstiger den makens andel. I det fall har han rätt att istället för att lämna egendom till den andra maken betala motsvarande belopp i pengar. Det andra huvudområdet i detta arbete gäller värdering av fåmansbolag i en bodelning p.g.a. äktenskapsskillnad. Detta ämne anser jag också vara viktigt att behandla eftersom många bolag förr eller senare får problem med den ekonomiska stabiliteten i bolaget. Ett fåmansbolag kan definieras på tre olika sätt. Den första definitionen av ett fåmansbolag kallas huvuddefinitionen och avser ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i bolaget. Den andra definitionen är den s.k. subsidiära definitionen och avser ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Den tredje definitionen är den s.k. utvidgade definitionen. Fåmansbolaget jämställs här med flera delägare som själva eller genom någon närstående är eller, under något av de senaste fem beskattningsåren, var verksam i betydande omfattning i bolaget eller i ett av bolaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansbolag eller fåmanshandelsbolag. Då fåmansbolag är ett onoterat bolag, går dess aktier inte att inhandla på börsen. Avsaknaden av en marknad medför att det inte är teoretiskt möjligt att finna ett objektivt värde på bolaget. Det finns dock ett antal värderingsmodeller att tillämpa för att finna bolagsvärdet. Jag har valt att koncentrera på mig avkastnings-, substans- och nutdelmodellen. Avkastningsmodellens syfte är att beräkna bolagets uthålliga vinst. Denna värderingsmodell utgår således från rörelsens avkastningsförmåga. Med hjälp av substansmodellen studeras bolagets substans, dvs. värdet av bolagets tillgångar och skulder. Substansmodellen syftar till att beräkna det kapital som finns i bolaget. Nutdelmodellen utgår från att investeraren ser bolaget som en investering som i framtiden skall ge avkastning. Det är nuvärdet av de prognostiserade utdelningarna som avgör hur mycket bolaget är värt för investeraren. Oavsett vilken värderingsmodell som används, är val av kalkylränta ett viktigt element.