Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan.

Sammanfattning: Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande. Så var kommer då egentligen barnen in? Syftet med den här studien är att få kunskap om vilket inflytande barn själva gestaltar i förskolan och hur de erfar inflytande i denna kontext. Inflytande har i studien definierats som en individs möjlighet att kunna påverka en process eller ett skeende. Studien beskriver hur sex förskolebarn mellan fyra och sex år gestaltar och erfar inflytande i två av förskolans dagligen förekommande aktiviteter– påklädningen i tamburen inför utevistelsen och leken. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk livsvärldsansats som innebär att forskningen är inriktad på att studera världen i sin fulla konkretion som den visar sig för lika konkret existerande människor. Den teoretiska utgångspunkten tas huvudsakligen i Schütz’ teori om den vardagliga livsvärlden och människans handlingar och Mearleau-Pontys teori om den levda kroppen. Studiens metodologiska inriktning utgår från hermeneutiken och dataproduktionen har skett med hjälp av videoinspelning under deltagande observationer. Med fokus på vilka intentioner de olika barnen hade för sitt handlande, hur dessa förmedlades och vilka känslostämningar barnen visade analyserades och tolkades sedan filmmaterialet. Utifrån studiens frågeställningar om vad barn vill ha inflytande över och hur de gestaltar detta inflytande kunde efter sammanställning sedan fyra kategorier där barnen riktade sina intentioner mot något för att kunna påverka en situation eller en händelse urskiljas. Resultatet av studien visar att de sex fokusbarnen kontinuerligt och på olika sätt gestaltade att de ville ha inflytande både över sin situation och över sina relationer i den gemensamma livsvärlden. Barnen gestaltade att de ville ha inflytande över sina interaktioner i förskolan – dels när de ville samspela med någon annan men också med vem. Likaså visade det sig att barnen ville ha inflytande över valet av lek eller aktivitet, lekroller och leksaker liksom över lekens form och innehåll. Studien visar också att barnen ville ha inflytande över händelser som utgick från den egna kroppen eller deras behov liksom inflytande över den egna integriteten, rätten att hävda sina åsikter och rätten att bestämma över sig själv. Till sist visade barnen att de ville ha inflytande över sin tid för att kunna fullfölja en avsikt, kunna avsluta ett påbörjat projekt eller kunna leka färdigt utan att bli avbrutna.