Assistansfusk : en mediekonstruktion

Sammanfattning: Med anledning av en ökad medierapportering av assistansfusk har målet med uppsatsen varit att analysera nyhetsrapporteringen om detta fenomen. Syftet är att undersöka uppkomsten av begreppet assistansfusk, och att avgöra om det finns någon diskrepans mellan assistanstagarnas erfarenheter och mediekonstruktionen av personlig assistans. Metoden jag använt är kritisk innehållsanalys. Resultatet visar att genom mediernas representation har assistanstagare konstruerats till ett hot mot välfärden. Som en konsekvens av medierepresentationen har en rad åtgärder för att minimera hotet lett till negativa konsekvenser för funktionshindrade personer. Trots att rätten till personlig assistans är lagstadgad och att antalet avslag av assistansersättningen är högre än antalet beviljade. Genom att medierepresentationen av assistansfusk är baserade på flera av punkterna i Cohens teori om moralpanik har jag nått fram till att assistansfusk är ett fall av moralpanik. Det visar sig bland annat genom en överdimensionerad rapportering av brott mot assistansersättning, agendasättande, expertutlåtanden och retoriska strategier. Konsekvenserna i form av ökad kontroll av assistanstagare är också typiskt för moralpanik