Ransoneringar på policy- och individnivå i hälso- och sjukvården - Ett beteendeekonomiskt experiment : Health Care Rationing at Policy and Bedside Level - A behavioral economic experiment
Sammanfattning: Bakgrund: Resurserna inom hälso- och sjukvård är inte tillräckliga för att tillgodose den stigande efterfrågan. Förmågan att ransonera, att neka vård, är central i arbetet för att allokera ekonomiska resurser så effektivt som möjligt. Ransoneringsbeslut kan betraktas som moraliska dilemman där beslutsfattaren tvingas välja mellan två etiska principer som står i konflikt med varandra. Policymakare och läkare fattar emellertid inte beslut under samma förutsättningar. Många policys är inte alltid tillämpbara på individnivå eftersom de utgår ifrån ett grupperspektiv och ignorerar en patients individuella behov.Syfte: Syftet med denna studie är att genom ett beteendeekonomiskt experiment undersöka hur beslutsfattarkontexten har en inverkan på beslut i ransoneringssituationer inom hälso- och sjukvården.Metod: Studenter från läkarprogrammet samt andra högskoleprogram får i en enkätundersökning besvara ransoneringsfall där utilitaristiska och deontologiska värden står i konflikt med varandra. Varje enkät är inramad med avseende på en av två beslutsfattarkontexter; policynivå och individnivå. På policynivå ska respondenten anta rollen som avdelningschef och fatta ett beslut som rör en grupp statistiska patienter. På individnivå ska respondenten anta rollen som läkare och fatta ett beslut som rör en identifierad patientResultat: Respondenter är mer utilitaristiska och ransonerar i större utsträckning på policynivå än på individnivå. Skillnaden i andel fler utilitaristiska svar på policynivå än på individnivå är störst för läkarstudenter och i livsavgörande fall. Andra studenter ransonerar däremot i större utsträckning på individnivå. I livskvalitetshöjande fall varierar effekten av beslutsfattarkontext och andelen utilitaristiska svar är i vissa fall lägre på policynivå än på individnivå.Slutsats: Studien visar att beslut fattade på policy- och individnivå inte nödvändigtvis är samstämmiga, trots att den medicinska och ekonomiska informationen är densamma. Ransoneringsbeteendet skiljer sig dessutom åt beroende på om individen studerar till läkare. Detta uppmuntrar till fortsatta studier kring beslutsfattarkontextens inverkan på ransoneringsbeslut inom hälso- och sjukvården.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)