Drivkrafter och hinder ur ett multifunktionellt perspektiv : Förutsättningar och utvecklingsområden för produktion av biobränsle från våtmarker

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Miljövetenskap

Sammanfattning: Då Sverige redan nått flera av de energi- och klimatpolitiska målen kan målet om att skapa ett fossilfritt samhälle stå som ytterligare drivkraft för att fortsätta utvecklingen av de hållbara bränslena. Bidrag finns att få för att anlägga våtmarker, minska klimatpåverkan, förbättra naturmiljön och för utvecklandet av ny teknik samt bygga upp anläggningar för biobränsleproduktion. Trots detta har odling av våtmarksgrödor för energiutvinning ännu inte etablerats på energimarknaden. Denna studie är en del i kartläggningen av vad som kan komma att driva utvecklingen av våtmarker som källa till bioenergi framåt, och vilka delar som saknas i det arbetet. Efter intervjuer med intresserade och kunniga aktörer inom ämnet presenteras här de drivkrafter och hinder som påverkar denna utveckling. Drivkrafterna grundar sig i viljan att komma bort från fossila bränslen, att minska utsläppen av näringsämnen samt ge utrymme för biologisk mångfald, samtidigt som åtgärderna kan göra nytta för samhället och hjälpa till att nå klimat- och miljömålen. De största hindren utgörs av att speciella maskiner kan behövas för behandling av våtmarksgrödorna där terrängen är känslig och att mycket stora ytor skulle behövas för att öka lönsamheten. De ekonomiska stöd som finns att tillgå täcker inte heller alla nödvändiga steg i produktionsledet. Eftersom priserna på el och fossila bränslen är låga finns ännu ingen etablerad marknad för denna typ av energikälla och produktionen leder därför inte till någon större förtjänst. Biobränsleproducenter har även svårt att på ett tillräckligt effektivt sätt utvinna energin från grödorna. Detta gör att efterfrågan på energigrödor från våtmarker idag är mycket låg. Trots detta kan våtmarker bidra med en rad viktiga ekosystemtjänster i samband med produktion av energigrödor. Det rekommenderas därför att ett sådant system präglas av förvaltningsfilosofin mångbruk, där en naturresurs syfte är att nyttjas för flera ändamål samtidigt. Detta multifunktionella synsätt kan hjälpa till att öka våtmarkernas roll i uppfyllandet av flera av de nationella klimat- och miljömålen, om dess ekosystemtjänster vägs in tydligare i kalkylerna vid energiproduktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)