Gruppundervisning för patienter med diabetes typ 2 ur ett distriktssköterskeperspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för omvårdnad

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte: Att beskriva distriktsköterskornas aspekter av att bedriva gruppundervisning för patienter med diabetes typ 2 inom primärvården.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Intervju med semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Vid urvalet användes strategiskt urval. Tretton intervjuer utfördes med distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen.   Resultat: Distriktssköterskornas kompetens och engagemang var en aspekt som påverkade arbetet med gruppundervisning. De flesta distriktssköterskor saknade pedagogisk utbildning och detta ansågs vara en förutsättning för att distriktsköterskor kan bedriva patientundervisning för denna patientgrupp. Organisationens förutsättningar var en annan betydelsefull aspekt i detta arbete. Att ha engagerade chefer, ha tillräckligt med resurser samt samarbeta med andra professioner var faktorer som hade betydelse i arbetet med gruppundervisningen. Anpassa undervisningens innehåll och lägga undervisningen på rätt nivå och rätt tid efter patienternas behov och förutsättningar var också en aspekt som påverkade arbetet med gruppundervisning.     Slutsats: Distriktssköterskor som håller i undervisningen för denna patientgrupp bör ha en pedagogisk utbildning, då detta ansågs starkt förknippat med förutsättningarna hos undervisaren att lyckas med undervisningen i grupp. För att distriktsköterskor ska få till undervisning i grupp bör denna anpassas efter patienternas förutsättningar och behov.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)