Tio tecknarpositioner : En semiotisk analys av elevers tidiga multimodala textskapande

Sammanfattning: Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats. Analysen har genomförts med Hopperstads (2010) analyskategorier för barnteckningar – inspirerande av Kress och van Leeuwens (2006) funktionella semiotiska grammatik – samt de av Norman (2012) beskrivna relationerna mellan illustrationer och skrift. I studiens resultat introduceras tre nya interpersonella uttryckskategorier: Inbjudande, konceptuell och hindrande. Utifrån identifierade uttryckskombinationer och teckningarnas relation till skriften identifieras sedan åtta tecknarpositioner och ytterligare två tilläggspositioner bland de analyserade elevtexterna: presenterande, kontaktförmedlande (relationsstärkande), kontakthindrande (relationshotande), försäkrande-betryggande, lockande, berättande, beskrivande samt skriftorienterad tecknarposition. Diskussionen pekar på multimodalitetens betydelse för kategorisering av semiotiska uttryck samt tecknarpositioneringens relevans för textrörelsebegreppet. Vidare diskuteras resultaten i termer av coding orientations och egen röst, och att elevernas textmässiga förebilder påverkar vilka tecknarpositioner de intar. Dessutom argumenteras för att tecknarpositionerna kan utgöra ett verktyg i explicit literacyundervisning, som främjar elevers metakognitiva textmedvetenhet. Avslutningsvis diskuteras behovet av ytterligare studier av tecknarpositionering.