Dokumentationen är viktig för elevernas läs-och skrivförmåga. : En kvalitativ studie om dokumentationens funktion i läs-och skrivundervisningen i årskurs 1-3.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Denna studie belyser hur viktig dokumentationen är för att kunna utveckla elevernas kunskaper i läs-och skrivundervisningen. Dokumentationen visar vad lärarna ska arbeta vidare med för att anpassa läs- och skrivundervisningen utifrån elevernas förutsättningar. Syftet med studien är att få insikt i hur lärare genom dokumentation kan förbättra läs- och skrivundervisningen i årskurs 1-3. För att kunna besvara syftet används följande forskningsfrågor: Hur kan dokumentation av läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3 genomföras, användas och utvärderas för att förändra och vidareutveckla lektionsinnehållet? Vad anser lärare vara viktigt att dokumentera för att förbättra läs- och skrivundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ metod används i studien där sex grundskollärare intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har därefter analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det är viktigt med kontinuerlig dokumentation där lärarna ger eleverna “allmänna råd” för att komma vidare i sin läs-och skrivutveckling till exempel stor bokstav och punkt i slutet av en mening. Det framkommer även i studien att materialet Legilexi och Skolverkets material är bra komplement till dokumentationen, lärarna får syn på vad eleverna kan och vad lärarna kan utveckla i sin undervisning genom att arbeta med dessa material. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)