Skrivutveckling vid läs- och skrivsvårigheter : Svensklärares skriftliga återkoppling på textproduktion av gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter

Sammanfattning: Studien undersöker hur gymnasielärare i svenska på högskoleförberedande program kommenterar texter som är producerad av elever i läs- och skrivsvårigheter. Syftet är att studera såväl skrivuppgifter som textkommentarer skrivna av lärare med fokus på att hitta skrivstödjande strukturer i de båda textformerna. I studien ingick tre lärare från tre olika gymnasieskolor och en skrivuppgift i svenska2. Lärare använder skriftlig återkoppling som ett sätt för att främja elevers skrivutveckling. Studien undersöker relationen mellan lärares kommentarer på en skrivuppgift och elevtexten utifrån att lärandet sker i ett samspel med omgivningen. För att analysera skrivuppgifterna och textkommentarerna används texttriangeln (Hoel, 2001, Dysthe et al., 2011) och en skrivmodell (Hayes & Berninger, Wengelin, 2021). Det är två verktyg som är användbara för att analysera d v s bryta ner text i mindre delar för att få syn på vilka olika kognitiva nivåer en skrivuppgift kan kräva av en elev och också vilka färdigheter som behöver användas i form av arbetsminne och uppmärksamhet. En elev i läs- och skrivsvårigheter kan behöva välja mellan den lokala nivån i texttriangeln som rör formalia och stavning till förmån för den globala nivån som rör syfte och mottagare. En van skribent kan hantera nivåerna utan större problem och pendla mellan nivåerna, både i texttriangeln men också i skrivmodellen. För en elev i läs- och skrivsvårigheter kan den kognitiva energin vara begränsad vilket gör att eleven behöver stödstrukturer i såväl skrivuppgiften som vid textproduktion. Lärarnas kommentarer visar att det är vanligt att kommentera stavning och meningsbyggnad samtidigt som man också kommenterar mer abstrakta företeelser som analys, reflektion och beskrivning i texten. Det i sin tur kan göra att för en elev i läs- och skrivsvårigheter blir det svårt att på egen hand lösa uppgiften utifrån kommentarerna. Beröm förekommer men det är sällan det är förknippat med tydliga exempel på vad som är bra. Resultatet visar att lärare behöver kunskap i hur läs- och skrivsvårigheter kan yttra sig i en skriven text och vilken typ av skriftlig återkoppling som främjar skrivutveckling