Sjuksköterskors kunskap och upplevda hinder vid förebyggande av trycksår : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Trycksår betraktas idag som en nosokomial skada som har en direkt påverkan på den drabbande så väl fysiskt och psykiskt. Utöver det personliga lidandet inbegriper trycksår även betydande resursutnyttjande ur en pur ekonomisk synpunkt men även som en personal belastande fenomen. Evidensen pekar på att ca 95% av samtliga trycksår kan förebyggas vid implementering av evidensbaserade riskbedömningsinstrument och åtgärder. Ändock råder det diskrepans mellan planerade och utförda åtgärder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors kunskap och upplevda hinder vid förebyggande av trycksår.   Metod: En litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningen har i första hand gjorts i databaser Cinahl och PubMed men också en manuell sökning har genomförts. Tematiskananlys användes för att analysera artiklarnas innehåll. Artiklar hade betydande geografisk spridning, var på engelska och i fulltext, original, peer-reviewed samt etiskt godkända.  Resultat: Tio artiklar mötte inklusionskriterier och ingår i studien. Två huvudteman identifierades; sjuksköterskan och arbetsmiljöperspektiv. Första temat hade två subteman kunskap och attityd och arbetsmiljöperspektivet hade tre subteman; personalbrist, tidsbrist samt patienten.   Sjuksköterskor har varierande kunskapsnivåer dock pekar evidensen på att variationerna har liten eller ingen betydelse för utförandet av preventiva åtgärder. Nio artiklar redogjorde för god attityd relaterad till trycksårsprevention.  God attityd har större betydelse än kunskap men likväl begränsad och har endast modest betydelse för implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. Personalbrist, tidsbrist och patienten själv framträder som betydande hinder för utförande av preventiva åtgärder.   Slutsats: Denna studie indikerar att kunskap relaterade till trycksårsprevention har stor variation bland sjuksköterskor med såväl gott som dålig kunskap, men också att det generellt sett råder god attityd. Dock har både kunskap och attityd en sekundär betydelseför preventivt arbete emedan de upplevda hindren utgör den största barriären för evidensbaserat preventionsarbete.  Därmed kan det vara önskvärt att ytterligare undersöka om varför kunskap relaterad till trycksår inte tillämpas.