Handen i hantverket eller huvudet i handboken? : En historiskt förankrad läroplansstudie med Lgr 22 i fokus

Sammanfattning: Detta arbete tar sin avstamp i starten av min lärarutbildning när jag skulle definiera slöjdbegreppet. Med detta i fokus har jag gjort en litteraturstudie där jag, med ett historiskt perspektiv, gjort en djupdykning i nuvarande läroplan, Lgr 11, samt den till hösten gällande Lgr 22. Frågor jag vill bidra med kunskap kring handlar om hur slöjdämnet har förändrats genom historien samt vilket lärande som möjliggjorts och begränsats.Den teoretiska ansatsen kommer ur läroplansteoretisk forskning. Utöver detta har jag ett teoretiskt spår som hämtas i den praktiska, den teoretiska och den tysta kunskapen och Carlgrens begrepp epistemisk kolonisering av den praktiska kunskapen.Som teoretisk grund har jag använt mig av Kajsa Borgs tidigare forskning och dess läroplaner från Lgr 62 till Lpo 94. Därutöver finns det inte mycket forskning kring just slöjdens och dess kursplaner, det blir en allmänt hållen teoretisk ansats med en praktisk-teoretisk vinkling. Roger Säljös och Ragnar Olssons tankar om den intellektuella kunskapen och användandet av praktiska och teoretiska artefakter fördjupar resonemanget kring delning och/eller samman-förande av det praktiska och det teoretiska.Metoden jag använder för att analysera min empiri är dels ordräkning där jag kvantifierar slöjdens kursplaner med förekommande verb och substantiv på samma sätt som Kajsa Borg. För den mer ingående analysen av kommentasmaterialen till kursplanerna i Lgr 11 och Lgr 22 har jag använt mig av kritisk lingvistisk innehållsanalys som metod.Vid analys av materialet har jag kommit fram till att läroplanerna har författats i en historisk och politisk kontext där samhällets politiska arena har färgat av sig. Slöjdämnets funktion har svängt från görande till kunnande till dokumenterande och till den kommande reflekterande läroplanen.