Det spelar ingen roll hur bra skolmaten är om den aldrig hamnar i magen : En kvantitativ studie om 15 åringars intag av skollunchen

Sammanfattning: Bakgrund: Skolmaten i Sverige är kostnadsfri och är genom att skapa möjlighet till goda matvanor en viktig del av folkhälsoarbetet i Sverige. Sedan juni 2011 ska skollunchen både vara kostnadsfri och näringsriktig. Tidigare studier har visat på att elever varken får i sig tillräckligt med energi eller näringsämnen genom skollunchen. Syfte: Att undersöka hur 15-åringars intag av skollunch ser ut i relation till de nordiska näringsrekommendationerna samt om det finns någon skillnad mellan könen.   Metod: Uppsatsen är skriven på uppdrag av Skolmatsakademin. En kostundersökning med hjälp av fotografering genomfördes på 44 elevers skollunch i årskurs nio under två dagar. Cirka hälften av eleverna deltog under dag ett och resterande under dag två. Mängden livsmedel i elevernas skollunch bedömdes med hjälp av referensportioner och näringsberäknades i Dietist Net för att sedan jämfördas mot ”Bra mat i skolans” rekommendationer för energi- och näringsintag. Data analyserades i IBM SPSS Statistics 23 för att studera eventuella statistiska skillnader mellan könen. Resultat: Elevernas energiintag var i genomsnitt lägre än rekommendationen och pojkarna hade ett högre energiintag än flickorna (p=0,001). Energifördelningen låg nära rekommendationerna. Intaget av vitaminer och mineraler understeg det rekommenderade intaget för en lunch. Av 44 elever åt 40 stycken frukt och grönsaker, men det genomsnittliga intaget var cirka 50 procent av rekommendationen. Pojkarna åt signifikant mer fibrer (p=0,036) och mättat fett (p=0,02) än flickorna. Slutsats: Eleverna fick inte i sig enligt rekommendationerna för en skollunch varken när det gällde energi- eller näringsintag och variationen av intagen var stort mellan deltagarna. Mer omfattande studier bör utföras, gärna på en mer individuell nivå där individens energibehov tas hänsyn till.