Diskursiva skrivuppgifters tillskrivna funktion : En analys av skrivuppgifter i läromedel för gymnasieskolan

Sammanfattning: Det finns olika sätt att se på skrivande och vad som bör betonas och fokuseras i skrivundervisning för att utveckla elevers skrivande. Ivanič (2004) har skapat ett teoretiskt ramverk med sex skrivdidaktiska diskurser som aktualiserar olika perspektiv på skrivundervisning. Ett funktionellt och diskursivt skrivande lyfts särskilt fram i nyare skrivdidaktisk forskning och i styrdokument för kursen Svenska 1 i gymnasieskolan. I studien analyseras diskursiva skrivuppgifter som presenteras i tre olika läromedel för kursen Svenska 1, eftersom elever kan möta dem i skrivundervisningen på gymnasiet. Syftet med studien är att analysera vilka skrivdidaktiska diskurser som representeras i tio diskursiva skrivuppgifter samt vilken funktion (syfte, mottagare och situation) de tillskrivs. Detta undersöks utifrån Ivaničs (2004) skrivdidaktiska diskurser. Av analysen framgår att majoriteten av de diskursiva skrivuppgifterna kan beskrivas som skrivdidaktiska hybrider eftersom de innehåller inslag från flertalet diskurser. Särskilt återkommande är genrediskursen, processdiskursen, färdighetsdiskursen och diskursen om sociala praktiker. Skrivandet kan därför sägas utgå från flera olika syften samtidigt, vilket i praktiken kan innebära att ett syfte föregår ett annat. Explicita mottagare saknas i samtliga skrivuppgifter, men i sju av dem finns en simulerad autentisk situation som eleverna ska utgå från i sitt skrivande. Majoriteten av skrivuppgifterna instruerar således om ett diskursivt skrivande som tillskrivs mångfacetterade syften och fiktiva samhällskontexter, men där autentiska situationer och uttryckliga mottagare saknas. Sett till vad som i skrivdidaktisk forskning visat sig vara utvecklande för elevers skrivande kan detta ses som problematiskt. Samtidigt presenterar läromedlen varierade skrivuppgifter, vilket kan verka positivt och skrivutvecklande.