K v . Fri(i)lund, Synlig med trygg

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för arkitektur och byggd miljö

Sammanfattning: Parallellt med den rådande Covid-19 pandemin råder en annan ”skuggpandemi” bakom stängda dörrar. Våld i hemmet har allt för länge varit ett nedprioriterat diskussionsämne och hur uppmärksammas våld som sker i det gömda och vilka är de ekonomiska, sociala och politiska konsekvenserna? I en rapport från kvinnojouren Unizon redovisas det att mäns våld mot kvinnor har ökat under pandemin och att en flytt till ett skyddat boende oftast är den enda utvägen att komma undan våldet. Medan förövaren går fri, måste de drabbade gömma sig på hemligt ort. Denna marginaliserade grupp, oftast kvinnor och barn, drabbas ännu en gång, dock nu av samhällets bristfälliga hantering och hjälpinsatser. Våldet bör inte vara en privat fråga då ökningen vi ser är ett hot mot hela samhällsutvecklingen, vilket i längden medför stora kostnader för skattebetalarna. Offren blir dubbelt bestraffande när de rycks ur sitt sammanhang och placeras på ett institutionsliknande boende, på annan ort. Förövaren bör vara den som får offra en del av sina privilegier, inte offren. Tillgången till skyddade boenden är lägre än efterfrågan, enligt socialtjänstens enkätundersökning ”Kvalitet i skyddade boenden” från 2019. Offren blir ofta utan bostad pga. bristande tillgång på billiga hyresrätter och bostadsbristen i allmänhet och har därmed svårt att komma tillbaka till samhället. Även barnens röst och rättigheter behöver synliggöras vid förekomsten av våld i nära relationer. I skrivande stund rapporterade P3-Nyheter att det endast under tre veckors tid i april har mördats fem kvinnor av män de har haft en nära relation med. Med detta sagt vill jag lyfta och belysa detta samhällsproblem och kommer i denna studie att undersöka skyddade boenden som placeringsform i Sverige. Jag vill utreda, undersöka och problematisera boendeformen och utifrån de brister jag finner, utveckla ett gestaltat konceptboende för Lunds kommun. Ett skyddat boende innebär inte hur bara hur man kan ”gömma” de utsatta. Utan hur man kan skapa social och rumslig trygghet. För att besvara studiens frågeställningar har jag intervjuat personal och kvinnor som bott eller arbetar/arbetat på skyddade boenden i Sverige. Denna undersökning hoppas jag bidrar och kan bli en tillgång till kommande arkitekter och kommuner för framtida arkitektoniska gestaltningsprocesser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)