Hedersrelaterat våld - En nödvändig eller rasistisk straffrättslig bestämmelse?

Sammanfattning: Hedersbegreppet finns på något sätt inom alla kulturer. Mot slutet av 1990-talet uppmärksammades hedersproblematiken runt om i västvärlden. I början av 2000-talet slog Sverige av hedersproblematiken, när tre flickor mördades. Alla tre flickor hade träffat svenska killar som de börjat umgås med, något som familjen och släkten ansåg hade skämt ut familjen och som resulterade i att de mördades. Uppsatsens ändamål är att reda ut huruvida Sverige är i behov av en straffrättslig bestämmelse som reglerar hedersrelaterat våld eller om en sådan bestämmelse anses som rasistisk? Heder är för det mesta ett positivt laddat ord som handlar om värde, självrespekt och social respekt i egna och andras ögon. Baksidan av heder handlar om makt, skam och smärta. Det finns ingen enhetlig definition av hedersrelaterat våld. Åklagarmyndigheten anser att hedersrelaterat våld är brott riktat mot någon och begås ofta av en släkting, orsaken bakom våldet har att göra med att gärningsmannen anser att kvinnan vanärat familjens eller släktens heder. Amnesty Internationals å andra sidan anser att hedersrelaterat våld endast kan riktas mot en kvinna och utföras av en manlig släkting. En grundläggande orsak till hedersrelaterat våld beror på familjens syn på kvinnans sexuella ren- och kyskhet. Våldet förordnas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnans olydnad. Hedersrelaterat våld kan ge sig till uttryck både fysiskt och psykiskt. Det hedersrelaterade våldet bör uppmärksammas eftersom att Sverige har ratificerat ett antal konventioner om mänskliga rättigheter som gör att Sverige har en skyldighet att uppmärksamma och motverka det hedersrelaterade våldet. De straffrättsliga bestämmelser som reglerar området idag finner vi i brottsbalken. Det handlar om brott mot liv, sexualbrott, olaga frihetsberövande, olaga tvång, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse, olaga hot samt ofredande. Utöver det finns det i 29 kap. 2 BrB ett antal försvårande omständigheter som ökar straffvärdet vid den aktuella handlingen. I SOU 2018:69 görs en prövning av huruvida hedersrelaterat motiv för brott ska utgöra en försvårande omständighet i 29 kap 2 § BrB. FN uppskattar att det varje år begås mellan fem- och tjugofemtusen hedersmord i världen. Länsstyrelsen i Östergötland har genom en kartläggning kommit fram till att av de 105 mord som begicks i Sverige år 2016 var tio hedersmord. Jenny Nordberg, skribent på Svenska Dagbladet anser att hederskulturen bör vara en avgörande integrationsfråga. Sara Mohammad grundare och ordförande av GAPF, har framtida förhoppningar att Sverige år 2019 ska gå från ord till handling. Något alla är överens om är att det i dagens Sverige finns ett problem kring hederskulturen. Visserligen finns det redan straffrättsliga bestämmelser i Sverige som i viss grad täcker upp det hedersrelaterade våldet. Jag anser att det inte är tillräckligt. Hederskulturen bygger på värderingar som inte är förenliga med det synsätt vi har i Sverige. Av den anledningen anser jag att Sverige genom en lagstiftning sätter ner foten och tar sin ståndpunkt i frågan. SOU 2014:49 berör problematiken kring en rasistisk underton väldigt väl. Utredningen menar på att en eventuell straffrättslig bestämmelse kring hedersrelaterat våld medför en risk för att dra alla över samma kam. Där det individuella fallet glöms bort och allt våld inom vissa etniciteter kommer att bedömas som hedersrelaterat våld. Uppsatsen slutsats är att en straffrättslig bestämmelse är nödvändig. För att motverka eventuell rasistisk underton behövs kunskap och tillit till vårt svenska rättsväsen.