Jämställd gestaltning : analys och design för Sibbarps aktivitetsyta

Sammanfattning: De senaste åren har allt fler börjat intressera sig för jämställdhetsfrågor inom stadsplanering och medborgardialoger. Något som fått särskild uppmärksamhet i Malmö är bristen på jämställda aktivitetsytor, där killar och tjejer på lika villkor kan engagera sig i fysisk aktivitet. Som komplement till de processer som ofta syftar till att inkludera brukare och uppmuntra engagerade grupper att använda platserna strävar den här uppsatsen efter att undersöka de rumsliga sammanhangen och dess kopplingar till den mänskliga kroppens existens i den offentliga miljön. Målet är att utröna riktlinjer för gestaltningen och den fysiska utformningen av rummet, på ett sätt som kan främja ett jämställt användande. Arbetet utgår ifrån en skejtramp på strandområdet Sibbarp i Malmö. Gatukontoret planerar att göra en utvecklingsplan för hur Sibbarps ska förändras och bevaras i framtiden och som en del i det arbetet ska skejtrampen byggas ut med klätternät och utegym. För att möjliggöra att platsen används på ett jämställt sätt undersöker uppsatsen vilka fysiska förutsättningar som platsen kräver. Genom kulturgeografi och genusvetenskap ges en introduktion till hur plats och rum är kopplat till kroppen, dess agerande och bakomliggande sociala strukturer. Den byggda miljön relaterar hela tiden till människors erfarenheter och könsroller och vice versa. Till följd av hur det sociala könet, genus, skapas får män och kvinnor olika förutsättningar och möjligheter att tillgodogöra sig staden och många gånger är det kvinnor som missgynnas. I uppsatsen ges exempel på hur kvinnor begränsas att röra sig fritt på grund av rädsla för överfall, hur tjejer i mindre utsträckning är fysiskt aktiva till följd av att de inte uppfostrats att ta sig an det offentliga rummet, hur större delen av bidragspengarna går till sporter som främst utövas av killar och hur de traditionellt kvinnliga områdena, som social reproduktion och hemmiljö, negligeras i planeringen. Med kunskap och förståelse för hur de sociala strukturerna även påverkar den fysiska miljön studeras den förändringskaft som ligger i performativitet och performativt stadsliv. Det innebär att genus och könsroller skapas i vårt agerande men planering och gestaltning kan bidra till uppluckrandet av förtryckande könsroller genom att möjliggöra för ett annat agerande i den byggda miljön. Litteraturstudier, platsanalyser, workshops och diskussioner med Gatukontoret resulterar i ett gestaltningsförslag baserat på ett flertal gestaltningsprinciper som uppenbarats under litteraturstudien. Till stor del bygger förslaget på att bredda användandet av platsen, både sett till fysiska men även sociala aktiviteter. Det innebär att ge plats för sådana aktiviteter som främst attraherar tjejer, som ett komplement till den mansdominerade skejtytan. Det innebär också att skapa neutrala miljöer, utan något tydligt kön eller genus. I den rumsliga fördelnigen läggs flera nivåer av interaktion och exponering till, för att ge användarna möjlighet att vara både synliga och anonyma.