Samverkan mellan förskola och socialtjänst gällande orosanmälan : En studie om vilka erfarenheter förskollärare, förskolechef, specialpedagog och socialsekreterare har av att samarbeta

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Sammanfattning:

Syftet med min studie är att bidra med kunskap kring hur man kan samverka mellan förskola och socialtjänst gällande barn som far illa. Min studie är utförd med kvalitativa intervjuer med verksam personal inom förskoleverksamheten och socialtjänsten. Jag intervjuade en förskollärare, en förskolechef och en specialpedagog inom förskoleverksamheten samt två socialsekreterare på barn - och familjeenheten på socialtjänsten. Mina intervjufrågor handlade om vilka erfarenheter de har av att samverka tillsammans samt tillvägagångssätten från att upptäcka oro för ett barn till att det görs en anmälan.

Resultatet visar på att det håller på att det utarbetas en större grad av samverkan mellan de olika professionerna. Samt att de olika yrkesprofessionerna uttrycker att de vill ha en mer kontinuerlig kontakt och samverkan med varandra för att de anser att detta gynnar barnets och familjen bästa. 

Mitt resultat visar även på att förskolepersonalen anser att det är en jobbig del av arbetet att göra en anmälan. De känner sig ofta osäkra på om de tecken som de ser är befogade nog till att göra en anmälan eller inte. Socialsekreterarna lyfter vikten av att göra en anmälan, de menar på att minsta misstanke på att ett barn far illa ska anmälas. De menar även att det inte är förskolans ansvar att avgöra om det är befogat eller inte, utan alla misstankar är befogade. De lyfter även att det inte är förskolans uppdrag att utreda, utan att det är socialtjänstens ansvar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)