Budget eller beyond : Fallstudier i hur de fyra storbankerna arbetar

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avd för företagsekonomi; Högskolan Väst/Avd för företagsekonomi

Sammanfattning:

Budgetens roll i företaget har länge varit ett omdiskuterat ämne och mycket kritik har riktats mot den. Utgångspunkten i vår fallstudie var Handelsbankens arbetssätt som vi har börjat med att studerat närmare. Utifrån detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vår undersökning var således att ta reda på vilka ekonomiska verktyg bankerna använder sig av för att styra verksamheten och mäta resultat.

I vår fallstudie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att få bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fått mycket kritk genom åren. Det i sin tur har gjort att nya sätt att styra verksamheter växt fram, ett av de sätten och som vi tittat närmre på är ”beyond budgeting” som baseras på tolv principer som ett företag behöver ha för att styra framgångsrikt utan budget.

Resultaten från våra intervjer var något skiftande. Handelsbanken hade styrt utan budget länge och de använde sig av långsiktig strategiplanering och mätte resultat på olika nyckeltal. Deras arbetssätt stämde mycket överens med den teori som framkom under begreppet ”beyond budgeting”, där de ofta nämndes som ett föredöme. Swedbank hade sedan några år tillbaka övergett budgeten och använde sig, i likhet med Handelsbanken, istället av långsiktig strategiplanering och mäter på olika nyckeltal. SEB hade fortfarande kvar budgeten men hade utvecklat den så mycket att de främst använde den på kostnadssidan där de ansåg att den fortfarande fyllde sin funktion. På intäktssidan hade de som komplement till budgeten olika nyckeltal. Nordea var de som hade kvar budgeten i en form som mest påminde om den traditionella budgeten, men de hade utvecklat den till att inte vara lika tidskrävande och även Nordea hade olika nyckeltal som komplement. Gemensamt för samtliga banker var att benchmarkingen utgjorde en viktig del i styrningen och att de mätte på liknande nyckeltal. En analytisk tanke är att resultaten var något skiftande och utifrån det här kunde vi se att de två bankerna som styrde budgetlöst hade en ökad decentralisering och en större del av ansvaret och befogenheterna låg nere på de lokala kontoren. De övriga två hade fortfarande en mer traditionell toppstyrd organisation. Kortfattat blev resultatet att Swedbank hade valt att överge budgeten och deras arbetssätt påminde mycket om Handelsbankens budgetlösa styrmetod. Nordea och SEB hade fortfarande kvar sin budget men de hade utvecklat den och den hade numera en något minskad roll i verksamheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)