Millennials och baby boomers attityder till fake news : Generationernas upplevelser av nyhetsmediers sanningshalt

Detta är en L3-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013); Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013); Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att ta reda på generationerna millennials och baby boomers inställning till mediernas sanningshalt och politiska neutralitet. Detta gjordes med hjälp av följande frågeställningar: Vilka attityder och vilken inställning har millennials och baby boomers till nyhetsmediernas sanningshalt? Finns skillnader och likheter kvar när vi väger in variablerna kön och politiskt ställningstagande?   För att definiera generationerna använde vi oss av Cliff Zukins generationsteori. Det finns flera andra teorier med olika definitioner av generationerna men vi valde att avgränsa oss till Zukins modell eftersom vi ansåg denna vara mest relevant utifrån vårt syfte. För att få ytterligare information om generationernas ställningstaganden i olika frågor har vi även utgått från Paula M Poindexters forskning i frågan, samt Göran Bolins definition av Mannheims teori. Vi har slutligen använt oss av Jesper Strömbäcks definition av dagordningsteorin när detta varit aktuellt.   Vi valde att genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna nå så många respondenter som möjligt. Eftersom vi ville jämföra två specifika generationer med varandra använde vi oss av ett kvoturval. Svaren gav oss en övergripande bild av de olika generationernas attityder gentemot nyhetsmedierna.   Resultaten visade att generationstillhörighet inte påverkade det allmänna förtroendet för nyhetsmedier. När vi adderade variabeln kön blev resultatet annorlunda, den yngre generationens kvinnor hade betydligt högre förtroende än männen i samma grupp. Både de yngre och äldre männen hade en mer kritisk syn på nyhetsmediernas innehåll än kvinnorna. Detta visar att kön är en betydande variabel i frågan om förtroende.   Även politisk åsikt visade sig vara en viktig variabel. Den största skillnaden visade sig i generation baby boomers där tre fjärdedelar av de som röstar rött har ett ganska stort förtroende för nyhetsmedier. De som röstar blått i denna generation hade ett betydligt mindre förtroende.   Den största skillnaden beroende på generationstillhörighet visade sig i frågan om hur enkelt det är att upptäcka en falsk nyhet. Millennials ansåg sig ha betydligt enklare att avgöra nyheters äkthet än baby boomers. Endast två procent i den äldre generationen ansåg att det var enkelt att upptäcka, motsvarande siffra i den yngre generationen var 12 procent.   Majoriteten av alla respondenter uppgav att de tror på en stor eller ganska stor framtida ökning av falska nyheter. Det här resultatet påverkade dock inte respondenternas syn på hur enkelt det är att se om en nyhet är falsk.   Slutsatsen vi kan dra är att generationstillhörighet inte påverkar i frågan om förtroende för nyhetsmedier, däremot i hur enkelt det är att avgöra om en nyhet är sann eller falsk.Vid mätning av förtroende för nyhetsmedier var politisk åsikt den viktigaste variabeln.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)