Probiotika i jämförelse med antibiotika som profylax hos barn med urinvägsinfektion

Sammanfattning: En urinvägsinfektion (UVI) är ett samlingsnamn för infektioner som förekommer i urinvägarna och som drabbar cirka 2% av Sveriges befolkning under deras första levnadsår. Urinvägsinfektionen orsakas främst av tarmbakterier och den mest förekommande patogenen är den gramnegativa Escherichia coli. Då en infektion kan uppstå på flera ställen i urinvägarna så har den olika namn. En infektion i blåsan kallas för cystit och en infektion som spridit sig till de övre urinvägarna och njurarna kallas för pyleonefrit. En anledning till att infektionen fortskrider till pyelonefrit kan vara på grund av vesikoureteral reflux (VUR). Detta innebär att urin flödar tillbaka från urinblåsan och upp genom urinledaren mot njurarna. Detta ökar även risken för recidiverande UVI. I många fall kräver detta minst tre antibiotikabehandlingar per år, vilket i sin tur ökar risken för en utvecklad antibiotikaresistens. Forskare försöker därför komma på alternativ som kan hjälpa till att förebygga nya infektioner. Ett exempel på ett sådant alternativ är probiotika. Det är levande organismer som i rätt mängd kan vara fördelaktiga för personens hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka om antibiotika och probiotika som profylax kan minska risken för en återkommande UVI. Därmed kunde även eventuella nackdelar med de två behandlingssätten studeras. För att kunna göra detta granskades sex stycken studier som undersökte effekten av antibiotika och/eller probiotika i samband med återkommande UVI hos barn. Slutsatsen är att det inte det inte finns någon signifikant skillnad i effekten mellan trimetoprim-sulfametoxazol och andra generationens cefalosporiner eller Lactobacillus acidophilus. Däremot kan ett ökat antal stammar av probiotika i jämförelse med placebo vara fördelaktigt i syfte att förebygga en återkommande UVI.