Energieffektivisering genom fastighetsautomation : Grundläggande teori, svensk marknadsöversikt och exempel på verklig installation

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Sammanfattning:

För att uppnå Sveriges miljömål begränsad klimatpåverkan behöver åtgärder göras för att minska energianvändningen inom bostads- och servicesektorn, vilken stod för drygt en tredjedel av Sveriges totala energianvändning år 2014. Dålig styrning av värme-, ventilations- och kylsystem är ofta en bidragande orsak till onödigt hög energianvändning inom hushåll och lokalbyggnader. Med hjälp av fastighetsautomation samlas byggnadens tekniska system i ett styr- och övervakningssystem, vilket kan användas för att optimera styrningen. Dock är marknaden för fastighetsautomation dåligt kartlagd och information saknas angående styrsystemens funktioner och användningsområden.

Rapporten inleds med grundläggande teori för att skapa ökad förståelse för senare delar. Därefter har en undersökning gjorts för ett antal företags styrsystem i syfte att klargöra dess funktioner, användningsområden samt vilken energibesparing styrsystemen ger upphov till. I rapporten beskrivs också tillvägagångssättet för en verklig installation i lokalbyggnaden Kv Slottet 4 och hur energianvändning samt inneklimat har påverkats efter att styrsystemet installerats.

Resultatet för den svenska marknadsöversikten visar på att fastighetsautomation är etablerat inom byggnadstyperna flerbostadshus och lokalbyggnader medan småhus är en outforskad marknad. Vanliga funktioner som implementeras i styrsystem är drifttidsstyrning, prognosstyrning och effektbegränsning. Undersökningen har visat att fastighetsautomation ger upphov till energibesparingar på i snitt 10 – 40 %. Besparingen varierar dock och beror på flera faktorer som byggnadstyp, geografisk placering och tidigare styrning. Företagen använder också olika metoder för att beräkna energibesparingen varför det är problematiskt att rättvist jämföra besparingen för olika styrsystem. Energibesparingen för de olika byggnadstyperna och installationssystemen har i många fall varit svåra att få tillgång till. Generellt gäller att de företag som tillhandahåller obligatoriskt driftavtal har bättre koll på den besparing som styrsystemet ger upphov till. I examensarbetet har fyra företag kartlagts men för en mer djupgående analys över den svenska marknaden bör fler företag undersökas.

Efter installationen av det automatiska styrsystemet Ecopilot® på Kv Slottet 4 erhölls en värmeenergibesparing för vald period på upp till 20,6 MWh, vilket motsvarar en procentuell besparing på 53 %. Energibesparingen varierar dock till viss del beroende på vilken beräkningsmetod som används. Byggnadens totala elbesparing uppgick till 6,5 MWh, vilket motsvarar 20 % minskning av elanvändningen för undersökt period. Den beräknade energibesparingen kan inte helt tillskrivas Ecopilot® eftersom ett annat driftfall rådde under jämförd period än det som var precis innan installationen. Via styrsystemets gränssnitt kunde emellertid en sänkt energianvändning härledas till Ecopilot®. Bland annat tack vare effektivare reglering, samkörning av installationssystem, effektivare värmeåtervinning, sänkta ventilationsflöden samt lägre inomhus- och flödestemperaturer. Intervjuer med verksamma personer i byggnaden påvisar att ingen skillnad har märkts på inomhusklimatet före och efter installationen av Ecopilot®, varken med avseende på det termiska klimatet eller på luftkvaliten. För större säkerhet gällande styrsystemets inverkan på inomhusklimatet och energianvändningen bör en längre tidsperiod utvärderas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)