”Jag kan lära han ABC-sången, för den kan jag.” : En intervjustudie om hur barn och förskollärare upplever tillgänglighet och delaktighet i förskolan.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Förskolan ska enligt läroplanen, Lpfö18, vara en plats där alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas enskilt och i grupp. Miljöerna i förskolan kan ses som ett pedagogiskt verktyg där alla barn ska kunna utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov. En viktig fråga är då hur pedagoger använder lärmiljön för att underlätta och stötta för de barn som exempelvis är i behov av extra stöd. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares och förskolebarns erfarenheter av och synsätt på tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Tillgängliga lärmiljöer ger möjlighet för att barnen ska kunna vara delaktiga i dessa. Om inte lärmiljöerna är tillgängliga för alla barn kommer möjligheten att vara delaktig i förskolans verksamhet vara liten. En kvalitativ metod användes vid datainsamlingen och bestod av samtalsintervjuer och fokusgruppintervjuer med förskollärare och barn. I studien kommer resultatet tolkas och förstås i relation till Lev Vygotskijs perspektiv inom den sociokulturella teorin. Resultatet har även tolkats mot tre specialpedagogiska perspektiv för att teoretiskt förstå respondenternas förhållningssätt kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöer är en viktig aspekt för barns utveckling och lärande. Ur barnens perspektiv är det betydelsefullt att det finns en variation av material och en fysisk miljö som gör det möjligt för barngruppen att vara uppdelad i olika rum. Interaktionen mellan alla parter i förskolan är även det en viktig aspekt för barnens synsätt på tillgängliga lärmiljöer. Förskollärarna beskriver att lärmiljöer tar sin form genom medvetna val från pedagogerna där alla barn ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Delaktighet i praktiken kan, enligt förskollärarna, gestaltas på olika sätt och där bland annat pedagogers förhållningssätt, valstunder, barn som förebilder och medvetna gruppindelningar är verktyg för detta. Vår slutsats av studien är att både förskollärare och barn är eniga om att pedagogens roll och engagemang är direkt avgörande för vilka möjligheter till lärande och utveckling barnen erbjuds.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)